Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Giftspinne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
- F en som spyr etter och galla, giftblåsa,
argsint person, -spinne, f -n a) zool. giftig
spindel; b) bildl. F etter|påse, -blåsa, argsint
människa. g-sprUhend Qpry:ant], a
sprutande etter och galla, etterrasande, urilsken.
-Stachel, m -s - gifttagg. -Staude, f bot. giftig
buske, -stein, m -[e]s -e ⚙ metan, vit
arsenikmalm. -stengel, m -s - F, se -nadel. -stoff,
m -[e]s -e giftämne, g-strotzend, se
g-sprü-hend. -sumach, m bot. Rhus toricodendron gift|ek,
-sumak. g-tilgend, o antitoxisk. eer Körper
antikropp; eer Stoff antitoxin, -tilger, m -$
- antitoxin, -trank, m -[e]s -e† giftdryck,
-turm, se -fang, g-voll, a giftfylld, bildl. giftig,
bitter, hätsk, -wasser, n-s - förgiftat vatten,
-wicke, f bot. Coronilla varia kronärt, g-widrig,
o giftskyddande, t. ex. ees Mittel. -Wirkung,
f -en giftverkan, ett gifts verkan, -wort,
n -[e]s -e giftigt ord. -würz, se Pestilenzwurz.
-Wurzel, f a) Cynanchum vincetoxicum tulkört; b)
Dorstenia bezoarrot; c) se Pestilenzwurz.
-Wüterich, m bot. Cicuta virosa sprängört, -zahn,
m -[e]s -e gifttand, -zunge, f -n giftig tunga.
Gig [i], n -s -s åkdon o. ⚓ gigg.
Gigant [gr’gant], m -en -en gigant, jätte,
en|-brut, f -en jätteyngel. g^en|haft, se gigantisch.
-en|kampf, m -[e]s -e† gigantstrid,
giganto-maki. -en|schritt, m -[e]s -e gigant-, jätte|steg.
g^esk [-’tssk], se foij. g^isch, a (komp. -er
-[e]stf) gigantisk, jättelik, kolossal, -olith
[-’lr.t], m -[e]s o. -en -e[n] min. gigantolit.
-omachie [-ma/xi:], f O, se -enkampf.
Gigerl [’gi:], m -[e]s -[e] snobb, sprätt, dandy,
F grilljanne. g^haft, a snobbig, sprättig.
-Stock, m -[e]s -e† snobbkäpp. -tum, n -[e]s
⚙ snobberi, sprättighet, sprättfasoner.
Gigfahrer m -s - »i* giggförare.
Gigue [3i:k, före vok. -g], f -n mus. 1. t instrument
giga. 2. gigue, dans jig. -tänzer, m -s -
jig-dansare. -tänzerin, f -nen jigdanserska.
Gilb-, se Gelb-.
Gilbüblume, f bot. Anthemls tinctoria färgkulla,
-e, f -n 1. se Gelbe 1. o. 3. 2. se Gelbkraut.
g-ig, se gelblich, -stern, m bot. Gagea vårlök.
-Weiderich, m bot. Lysimachia lysing. Gemeiner
e l. vulgaris videört; rundblätteriger e l.
nummularis penningarv.
Gilde, f -n 1. skrå gille, skrå, kår, korporation.
Vorsitzender e-r e ålderman. 2.
gillestämma, sammankomst. 3. (dryckes)gille, kalas,
-[n]banner, n-s - gillestandar. -[n]bier, n -[e]s
-e, se -fest, -[n]brief, m -[e]s -e gille|brev,
-stadga, -[n]bruder, m -s -† gillebroder, [-[n]-fest, -] {+-[n]-
fest,+} n -es -e gille[fest]. -[n]genosse, m -n
-n, se -bruder. -[n]haus, n -es -er† gillehus,
-[n]herr, m -n -en, -[n]meister, m -s -
gilles-ordförande, ålderman, -[n]mitglied, n -[e]s
-er, se -bruder. -[n]saal, m -[e]s -säle
gille|-sal, -stuga,-n|schaft, f -en gille|skap, -väsen,
-[n]zwang, m -[e]s O gilletvång.
Gilead [’girlcat], n -s npr geogr. Gilead. -it
[’di:t], m -en -en gileadit. -itin, f -nen
gi-leaditisk kvinna, g^itisch, a gileaditisk.
Gilet [gi’le:], n -s -s väst.
GllflO»/"» dial., se Lilie.
Gilgen m npr Gilles, Aegidius den helige.
- -kraut, se Gilke[nkraut). -wurzel, f bot. iris
Pseudaceras svärdslilja.
Gilke, f -f», -n|kraut, n bot. Calendula offlcinalls
ringblomma.
Gilling, Gillung, f -en ⚓ 1. (& fartyg) aktervalv.
2. sen gelning. -[s]holz, t» -es -erf, -[s]knie,
n -s -[e] [kni:(a)] «1* valv-, spegel|timmer.
-s|p|ätts, f -n valvplåt.
gilt, se gelten, -ig, m. m., se gültig m. m.
Giltstein, se Topf stein.
Gimpe, f -n hand. snörband, kantsnöre, träns.
Gimpel, tn -s " 1. zool. Pyrrbula vulgaris el. europæa
domherre. 2. bildl. lättlurad dumbom,
gröngöling, g<vartig [’a:], a zool. liknande
domherre. -beere, f bot. Ligustrum vulgare liguster,
-ei, f -en 1. god-, lättrogenhet, enfald. 2.
pipande, visslande, -fang, m -[e]s -e† Midi,
lurande av gröngölingar, bondfångeri.
haft, a dum, enfaldig, grön. -haftigkeit, se
-ei 7.
gimpel|n, -te ge-t intr [ä] 1. vissla lågt. 2. bildl.
bära sig dumt el. enfaldigt åt.
Gimpmühle, f -n ⚙ snörmakeri.
Gin [dgin], I. m -s -s gin, enbärsbrännvin.
II. f pi -s O T&vn. egrener-,
bomullsrens-nings|maskin.
ging, se geh[e]n.
Gingang [’gii]gag], m -s -s hand. gingang.
Gingergrasöl, n -[e]s -e hand. gingergrassolja.
Gingko [’gigko:], m -s -s , -bäum, m bot. Saiisburi»
adiantifolia gingko[träd].
ginn|en, -te ge-t tr ⚙ v&vn. rensa (bomull).
Ginseng [’dg-], m -s -s bot. Pauax ginseng ginseng.
-wurzel, f -n bot. ginseng, äkta kraftrot.
Ginst m -es -e, -er, m -s - bot. Genista ginst.
Behaarter e g. piiosa hårginst, g^erartig
[’a:], a ginstliknande. -er|gebiisch [y], n -es
-e ginstbuske, -erjgewächse [-ks-], pl
ginstväxter. -erjheide, f -n ginsthed.-er|katze, f
zool, ginstkatt. -er|schote, f -n bot. ginstbalja,
-vieh, se Geltvieh.
Gipfel m -s - 1. topp, spets, takås, t. ex. der e
e-s Berges, e-s Baumes, e-s Gebäudes. 2. bildl.
höjd, höjdpunkt, spets, kulmen, t. ex. der e
des Glückes, der Unverschämtheit. Auf deme
der Ehre, des Ruhmes på ärans höjder; etw.
auf den e treiben driva ngt till sin spets,
g^blütig, a bot. toppblommig. -dürre, f O
förtvining av topparna (På gamla träd).
g~för-mig, a toppformig. g^früchtig, a bot.
akro-karp. -holz, se Zo!>fholz.
gipf[e]lig, a toppig, försedd med topp el. spets,
mest i sms., t. ex. drtie.
Gipfel knospe, f -n bot. topp-, terminal|knopp.
g-los, a utan topp el. spets.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
