Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Götzenbild ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grabenübergang
fikonträdet, -bild, n -[e]s -er avguda|biid,
-beläte, -diener(in), se -anbeter[in).
diene-rei, f O, se -dienst. g-dienerisch, a
avguda-dyrkande, tjänande avgudar, -dienst, m -es
-e avgudatjänst, -dyrkan, avguderi. -hain, m
-[e]s -e avgudalund. -haus, n -es -erf
avgu-dahus. -holz, n -es bot. Popuius alba silverpoppel.
-knecht, m -[e]s -e avgudadyrkare. -Opfer, n
-s - avgudaoffer, -pfaffe, m -n -n, -priester,
m -s - avgudapräst. -tempel, m -s -
avguda-ternpel. -tum, n -[e]s 0, -Verehrung, f, se
-dienst, -zertrümmerer, m -s - bildstormare,
nedrivare av avgudar. -Zertrümmerung, f
bildstormning, nedrivning av avgudar.
Götzerei, f, se Götzendienst.
Gouache m. m., se Guasch m. m.
Goudron [-’dro:], m -s O goudron, asfalttjära,
g^ier|en [-dro-’ni:-], -te -t tr tjära.
Goura m zool. Goura coronata kronduva.
Gourllmand [gu/ma:], m -s -s gurmand. jfr
-met. -mandise [-maKdhza], f -n gurmandis,
kräsenhet, -met [-’me:], m -s -s gourmet,
finsmakare, läckergom.
Gout [gu:], m -s -s goåt, smak. g~ier|en
[giv’ti:-], -te -t tr goutera, finna behag i, ha
smak för.
Gouvernante [gu-vsr’ncmta], f -n guvernant,
g^nhaft, a guvernantjlik, -aktig. -n|posten,
m -s -,-n|stelle, f -», -njstellung, f-en
guvernantplats. -n|tum, n -[e]s O guvernantväsen.
Gouver‖nement [-na’ma:], n -s -s guvernement,
styrelse, förvaltningsområde, g-nemental, a
guvernemental, regeringsvänlig, regerings-,
-neur [-’nøir], m -s -e guvernör,
-neurs|po-sten, m -s - guvernörspost. g-nier|en [-’ni:],
-te -t tr guvernera, styra, förvalta.
Gr., förk. för Grad, Gran, Gros, Groschen.
gr., förk. för groß.
G. R., österr. förk. för gegen Rüchschluß.
Gr.-2°, -4°, -8°, förk. rör Groß[folio, -quart,
-oktav.
Graal, se Gral.
Grab [a:p, före Y«k. -b-], n -[e]s -er† (dim.
Grüb[chen -lein) 1. grav, t. ex. stumm el.
verschwiegen wie das m, sich im me
[her~\um-drehen, er sieht aus wie einer, der im me
gelegen hat. Er gräbt sich damit sein eigenes
m han bäddar därmed sin egen grav; e-n
ins m bringen lägga ngn i graven, ta livet av
ngn; längst im me död och begraven; am
Rande des mes stehen, mit e-m Fuße schon
im me stehen bildl. gå på gravens brädd; ein
Freund bis über das m hinaus en vän in i
bleka döden; zu me gehen gå mot graven;
ich würde darauf zu me gehen det skulle jag
våga vad som helst på: seine, Liebe ist zu
me getragen hans kärlek är död och
begraven; den Karneval zu me tragen avsluta
karnevalen. 2. se Begräbnis, g^ähnlich [’s:],
a gravlik, -arbeit, f -en grävning[sarbete].
g~bar, a grävbar. -bein, n -[e]s -e zool.
gräv-ben.
Grabbelei, f -en trevande, pillande,
grabbel|n, grabb[e]le -te ge-t intr [h] F 1. treva.
2. pilla.
Grab‖berauber, -beraubung, se -schänder,
-Schändung. -biene, f zool. gräv-, jord|bi.
Gräbchen, n-s - liten grav.
Grabüdeckplatte, f -n gravsten, -denkmal,
-mal. -e-, i sms., se Grab-, -einfassung, f -en
grav|staket, -stängsel, -inhägnad, -eisen, n
-s - O 1. se -scheit. 2. se -stichel.
Grabellkasse, se Sterbekasse, -kelle, f -n
handspade. -land, n -[e]s trädgårdsland.
1. graben, gräbst grub[e]st grübest gegraben
grab[e] I. tr o. intr [Ä] 1. gräva, t. ex. nach
Gold m. 2. utgräva, uppgräva, bringa i
dagen, bryta, t. ex. Kohlen, Schätze m. 3. jakt.
gräva fram. 4. [ned]gräva, t. ex. etw. in ein
Loch m. 5. genom grävning bearbeta gräva (om),
t. ex. ein Gartenbeet m. 6. borra, stöta el.
sticka in, t. ex. e-m den Dolch ins Herz, die
Finger in die Augen m. 7. ⚙ gravera, sticka,
t. ex. in Metall, mit dem Grabstichel m. 8.
inprägla, inrista, t. ex. dieses Gesetz hat die
Natur allen Menschen ins Herz gegraben.
II. refl. 1. Sich (ack.) müde m gräva sig
trött; sich (dat.) die Hände wund m gräva,
så att man blir sårig om händerna. 2. Sich
in die Erde, durch den Berg m gräva sig
ned i marken, fram genom berget. 3. bildl.
Etw. gräbt sich ins Gedächtnis något
inpräglar sig i minnet, jfr 1. 8. G~, n gräv|ande,
ning, graverande.
2. Graben, m -s -† dike, grav, ⚔
fästnings-grav, skansgrav. E-n m auf werf en, machen
el. ziehen gräva ett dike; mit Gräben
versehen el. durchziehen dika; er ist noch nicht
über den m bildl. F han har ännu inte
klarerat alla svårigheter, han är ännu inte på
det torra; juble nicht früher, als bis du über
den m bist «rdspr. ropa inte hej, förrän du är
över bäcken, -arbeiter, m -s - dikesarbetare,
dikare. -bord, m -[e]s -e, se -rand. -böschung,
f -en ⚔ gravsluttning, dosering. Äußere m
ytterbrant, kontereskarp; innere m
inner-brant, eskarp. -brücke, f -n dikesbro -damm,
m -[e]s -e† dikesdamm, ⚔ dammbyggnad över
fästningsgrav, batardeau. -descente [dssa:t], f
-n ⚔ gravnedgång, descente. -fuller, m -s -X
förakti F kanonmat, -galerie [-’ri:], f -n [-[-’ri:-an], -] {+[-’ri:-
an],+} ⚔ gravgalleri, -gans, f zool. Tadorna
ta-dorua gravjand, -gås. -gräber, se -zieher. -kante,
f -n, se -rand. -leitung, f -en dikesledning,
-macher, -zieher. -mauer, f -n ⚔ mur å
fästningsgrav. -niedergang, m -[e]s -e†, se
-descente. -pflug, m -[e]s -e† lantbr. dikesplog.
-rand, m -[e]s -er† dikes|kant, -ren. -schere,
f -n ⚔ tenalj. -senkung, se -versenkung.
-sohle, f -n botten å (fästnings]grav,
dikesbotten. -Übergang, m -[e]s -e† ⚔ gravöver-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
