Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Heiligmacher ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liggörande, helgande, -macher, m
heliggörare, helgare.-machung, f heliggörelse,
helgelse. h-schön, a % ren och fager,
h-sprechen, tr förklara som el. upphöja
till helgon, kanonisera. -Sprecher, m
ka-noniserare. -sprechung, f -en förklarande
för helgon, kanonisering, -tuerei, f -en
för-akti. salvelsefullhet, fromleri, hyckleri, -tum,
n -[e]s -er† 1. helgedom, sanktuarium,
tempel. 2. helgedom, helig sak, relik,
-tums|-buch, n -[e]s -er† relikbok. -tums|entweihjer,
-ung, se -tums\schänd\er, -ung. -tums|fahrt, f -erø
relikprocession, -tums|fest, n -es -e fest till
ett helgons ära, tempelfest. -tumsjraub, m
-[e]s, se -tums\schändung. -tumsjräuber,
-tums|-schänder, m helgerånare, tempelskändare.
h-tums]schänderisch, a helgerånande,
tempel-skändande.-tums|schändung, f -en helgerån,
-tumsjwächter, m helgedomsväktare, -ung, f
en helgande, helgelse, -ungskraft, f -e†
helgande kraft.
Hei‖lkraft, f -e† läkekraft, h kräftig, a
läkande, läkekraftig. -kraut, n bot. 1. i aiimh.
läkeört, medicinalväxt 2. se Bärenklau, -kunde,
f O hälsolära, läkekonst, läkarvetenskap,
medicin, terapeutik. h-kundig, a läkekunnig.
-kundige(r), m o./adj. böjn. läkare, medicinare,
h-kundlich, a medicinsk, -kunst, f O läke
konst, -künstler, m läkare, h-künstlerisch, a
medicinsk, läkare-, h-los, a 1. oläklig,
obotlig, ohjälplig, oförbätterlig. 2. gudlös,
gudsförgäten, skändlig, usel, fördärvad. 3. F
gruvlig, gräslig, gränslös, oerhörd,
losig-keit, f O 1. obotlighet, ohjälplighet,
förtvivlat låge el. tillstånd, hjälplöshet. 2.
gudlöshet, useihet, lastbarhet, fördärv. 3. F
gruvlighet, gräslighet-, -mann, m -[e]s -erf
läkare. -methoüe, f -n läkemetod, -mittel, [-n-s-läke]medel, -] {+n-s-
läke]medel,+} -dom, medikament, -mittellehre,
f -n läkemedelslära, farmakologi, -monat,
-mond, m -[e]s -e * julmånad, December,
-nacht, f -e† poesi den heliga natten, julnatt,
-ort, m -[e]s -e, se -statte, -personal, n -s -e
sjukvårdspersonal, -pflanze, f, se -kraut.
-pflaster, n -s - (helande) plåster, -plan, m
-[e]s -e† behandlingssätt, läkemetod,
-pro[-zeß, m -zessesf -zesse läknings-, läke|process.
-quelle, f -n hälso|källa, -brunn, h-reich,
se h-voll. -ruf, m -[e]s -e leverop, hell. -salbe,
f -n läkande salva, h-sam, a hälsosam (för
kropp o. själ), hälsobringande, gagnelig,
välsignelserik, nyttig, t. ex. die Lektion wird
ihm ~ sein, -samkeit, f Ohälsosamhet, gagn,
båtnad.
Heilsllaneignung, f frälsningstillägnelse.
-anstalt, f -en frälsningsanstalt, -armee, f -n
frälsningsarmé. Versammlung der
frälsningsmöte. h-begierig, a
frälsningsträng-tande. -botschaft, f bibl. glatt budskap,
evangelium.
Hei|l|schlaf, m -[e] -s läk. hypnotisk sömn, hyp-
nos. -ser|um, n -ums -en o. -a läk.
skydds-serum.
Heilsllerwerb m förvärvande av frälsning,
-geschichte, f -n frälsningshistoria, [-glau-b|e[n], -] {+-glau-
b|e[n],+} m -ens tro på frälsning, -lehre, f -n
salighets-, frälsnings|lära. -leben, n -s
frälsningsliv, (fortskridande i ett) heligt liv.
-mittel, n -s - nådemedel. -Ordnung [?ord], f
en nådens ordning,
heilspendend, a hälsö-, lycko[bringande,
välgörande.
Heilsl|rat|schluß, m -schlusses -schlüsse
frälsningsrådslut. -soldat, m -en -en
frälsningssoldat.
Heilstäbe, pl förr läkestavar.
Heiis|tatsache, se -Wahrheit.
Heilstätte, f -n sanatorium, kurort, -n-, i sms.
sanatorie-.
Heils|jwahrheit, f -en gudomlig el. evangelii
sanning, -wünsch, m -es -e† välgångsönskan.
Jfr äv. 11 eil-.
Heillitra ik, m -[e]s -e† hälsö-, läke|dryck, läk.
elixir, -trunk, m -[e]s -e† skål. -tum. se
Heiligtum 2. -ung, f -en tillfrisknande,
räddning, hjälp, botande, läkande,
läkarbehandling, kur, läk. regeneration. ~ durch
Sympathie sympatikur; ~ durch den
Glauben helbrägdagörelse genom tron; wo keine
~ mehr Jst, ist alle Pflege el. alles Sorgen
überflüssig ordspr. ung. den obotlige kan
ingen doktor i världen böta; von etw. ~
suchen söka bot för ngt. -ungs-, i sms. se
Heil[s)-, -verfahren, n -s - läkarbehandling,
läke-, kurjmetod, läk. terapi, terapeutik.
-verlauf, m -[f]s -e† läkningsförlopp, h-voll,
a hälsosam, gagnelig, frälsande, -wache, f
-ii upptagningsanstalt (för olycksfall), -wasser,
n -s -[fj hälsö-, minera! I vatten, -weise, se
-art. -w.rkung, f -en läkande verkan.
-Wissenschaft, f -en läkarvetenskap,
h-wissen-schaftlich. a läkarvetenskaplig, medicinsk.
WurZ, f bot. Libanotis montana säfferOt. -WuI’Zel,
f-n 1. läkande rot, medicinalrot. 2. bot., se
-luurz. -zweck, m -[e]s -e medicinskt
ändamål. jfr äv. Heils-.
Heim, n -[e]s -e hem. ~ für Genesende
konvalescenthem; ~ für Seeleute sjömanshem.
adv hem, ibi. hemma, inne. (Obs! i
förbin-delse med verb bildar heim alltid skiljbar sms.) -3r-
beit, f -en hemarbete, -arbeiter(in), m (/)
hemarbet|are, -erska.
Heimat, f -en 1. hem, hem|trakt, -bygd, -ort,
-land, faders]hem, -hus. Es geht nichts über
die M ingenting är som hemmet; in der ~
hemma; in die ~ hem; in die <x> entlassen
hemförlova; e-m e-e glückliche Ankunft in
der ~ -wünschen önska ngn välkommen hem;
seine ~ in e-m fremden Lande aufschlagen
slå upp sina bopålar i främmande land; die
~ artgtben «£> angiva hemorten. 2. naturv
hemvist, fj nd-, förekomstjort, växtställe. -bahn,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
