Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kothahn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kloak, -hahn, »- Wiedehopf, -häuf|e[n], m -ens
en smuts-, dyng|hög; lort.
Kothurn [’turn], m -s -e teat. koturn. Auf hohem
~ bildl. i den högre el. tragiska stilen;
spielen spela överdrivet högtidligt el.
patetiskt,’kliva upp på koturnen’. k^artig,
haft, a koturnliknande; bildl. högtravande,
pompös, tragisk, patetisk,
kotier‖en, -te -1 tr börs. notera. -te Projektion,
se Nivellementszeichnung. K-ung, f -en börs.
[kurs]notering. K-ungs|steuer, f -n ung. skatt
å realisationsvinst beträffande värdepapper,
kotig, a smutsig, lortig, nedträckad; läk. fekal.
Kotillon [’kotiljo], m -s -s dans kotiljong.
«artikel, m, -dekoration, f -en
kotiljongsdekora-tion. -geschenk, n -[e]s -e kotiljongs|suvenir,
-märke, -orden, m -s - kotiljongs|orden,
-märke, -tänzer(in), m(f) kotiljongsdans|are,
-erska. -tour, f -en kotiljongstur.
Kotinga [’tiga], m -s -s zool. Ampen* sidensvans,
kotisier|en, -te -t tr taxera, beskatta;
reparti-sera.
Kotllkäfer m zool. xphodius dyng|bill, -bagge,
-karren, m -s - dyng|kärra, -vagn, sop-,
ren-hållnings|kärra. -kärrner, m 1.
dyngköra-re, sopåkare, renhållningskarl. 2. zool., se
Schlammschnecke, -klümpchen, n -s , se
Klunker 3. -knecht, m -[e]s -e ⚙ saltsjudare.
-lache, f -n smutspöl, P lort|puss, -pöl. -leder,
n smutsläder, fotsack. jfr -hlech. -lerche,
se Feldlerche, -leute, pl saltverksarbetare,
-mönch, m, se Haubenlerche.
Kötner m -s -, se Kossat. -gut, n -[e]s -er† torp.
Koton [’koton] m -s -s cotton, bomull, k-ier|en,
-te -t tr vaddera med bomull.
Koto[rinde, f -n farm. kotobark.
kotoyier|en [to-’ji:ron], -te -t tr o. intr [h] segla
utefter kusten; ⚔ gå vid sidan [av].
Kot‖platte,f-n, se -blech. -pulver, n-s - pudrett,
-saß, -säße, se Kossat. -Schaufel, f -n
sopsko vel.
Kotschinchinahuhn, n -[e]s -er/kochinkinahöns.
Kot‖schleuse, se -grube, -schuh, m -[e]s -e
trä|-sko, -toffel. -Schützer, m pà velociped
stänk-skärm. jfr -blech. -seele, f -n wrakti. smutsig
karaktär, låg själ, uselt kryp.-spitze, f -n, se
Klunker 3. -Stauung, f -en läk. stagnation av
exkrementer, koprostas. -stein, m -[e]s -e 1.
läk. klump av hårdnade exkrementer tarmsten,
ko-prolit. 2. geoi. koprolit. -stoffe, pl fekalier.
Kott, f -en ⚓ 1. akterskarp. 2. hängkoj.
Kottagesystem, se Cottagesystem.
Kotten m -s -, se 2. Kot.
Kotter m -s - dial. 1. eländig koja. 2.
hundkoja. 3. [polis]finka.
Kötter m -s -, se Kossat.
kottisch, a geogr. Ko*e Alpen Kottiska Alperna.
Kotl|untersuchung, f -en undersökning av
ex-krementer. -Vorhaltung, -Verstopfung, se
-Stauung. -vogel, st Wiedehopf, -wanze, f zool. Re.
duvius personatus rovskinnsbagge.
Kotyledonen, pl bot. kotyledoner,
hjärtbladsväxter.
kotz, interj P besitta! anamma! för tusan!
1. Kotze, f -n 1. grovt ylle|täcke, -filt. 2. o.
Kötze, f -», se Tragkorb.
2. Kotze, f -n P kräkning, uppkastning, spy or.
kotzebu|en, -te ge-t P, se kotzen.
Kotzen m -s se 1. Kotze 1.
kotz‖en, -te ge-t intr [h] 1. P kräkas, kasta upp,
spy. jfr Gerbertöle. 2. dial. hosta, -grob, se
sackgrob.
Kötzer m -s - O spinneri garnspole,
kotz‖erlich, o P. Mir ist se røij. -er|n, -te ge-t
intr [h]. P Es -t mich det kväljer mig, det är
som [om] jag ville kräkas el. spy. -voll, a P
död-, spy |füll.
Kou-, se Cou- o. Ku-.
Kovainnagel [’vain], se Koffeinagel.
Kovariante [-v-’anto], f -n mat. kovariant.
Kovent [v], se Kofent.
Kox‖algie, f -niak. höftvärk koxalgi. -itis, f - läk.
koxit, höftsjuka,
kr., förk. i Österrike = Kreuzer.
Kr., förk. = Krone.
Kraak, f -era, se Karacke.
Kraal, se Kral.
Krab‖at, m -en -en, -auter [’bau], m -s -
krabat, slyngel.
Krabb‖e, f -n 1. zool. Carcinus maenas krabba. 2.
ark. krabba, krypblomma. 3. a) F byting,
tulta, barnunge, tös. Die süße ~ lilla
söt-nosen; b) livligt djur, t. ex. pigg häst. -elei,
/-en kravlande, krypande. ~ machen P [-[grov]-hångla.-] {+[grov]-
hångla.+} k-elig, a krypande, kravlande; liten,
petig. Es wxirde mir ~ det riktigt kröp i
mig, jag kände mig ruskig till mods. k-el|n,
krabb[e]le -te ge-t I. intr 1. [h] kravla, kräla,
krypa. 2. [s] o. reß sich ~ kravla sig fram,
krypa framåt. II. tr o. intr [h] 1. är. opers.
pilla, pillra, klia, sticka, reta. Es -t mir im
Halse det kliar ei, kittlar i halsen på mig;
es -1 ihr ums Herz det svider i hjärtat på
henne. 2. klottra; jfr kritzeln, -ein, n -s 1.
kravlande, krypande. 2. kliande, stickande,
kittlande. 3. klottrande, -el|visite, /. o,
machen, B9 -ei (machen).
krabb|en, -te ge-t tr 1. ⚙ väv. appretera. 2. »t
krabba timmer,
krabbenartig, a krabbliknande.
Krabben‖beutler, m zool. Dideipbjs cancrivora
krabb-pungråtta. -brutplatz, m -es -e† lekplats för
krabbor, -fang, m -[e]s -e† krabb|f ångst, -fiske,
-fänger, m krabbfiskare. [-fassung, f krabb[in]-fattning-] {+-fassung, f krabb[in]-
fattning+} av ädelsten, k-förmig, se k-artig.
k-fres-send, a krabbätande. -fresser, m zool. a) se
Hakengimpel; b) se -beutler. -klaue, f bot.
stratiotes aioides dyborre. -netz, n -es -e
krabb-nät. -schere, f -n 1. krabbklo. 2. se -klaue.
-spinnen, pl zool. Lat[erligrad» krabbspindlar,
-taucher, m zool. a) Merguius aiie alke-,
sjö|-kung, grönlandsduva; b) se Lumme. -verstei-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
