Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Labrador ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Labrador [’dorr], I. n -s npr geogr. Labrador.
II. m -s -€, se -it. -blende, f min. föråidr.
hy-persten. -dachs, m zool. Taxidea americana
amerikansk grävling, sandbjörn. -ente, f zool.
Caniptolæmus labradoricus labradorand. -feldSpat,
m -[e]« -e[f], ße -it. -fels, m -en -en, se -stein.
I-isch, a 1. från Labrador. 2. min.
labradori-tisk. Irisier|en, -te -t intr [å] min. ung.
labra-dorisera. -it, m -[e]s -e min. labradorit, ar.
labrador, t. ex. norwegischer -porphyr [’po],
m -s -e, -porphyrit [’ri:t], m -[e]s -e min.
labra-dorporfyrit. -stein, m -[e]s -e labrador|fels,
-sten. -tee, m -s -s 1. bot. Ledum latifoiium
labra-dorte. 2. labradorte, te av a) Ledum-arter; b)
Gaultheria procumbens.
Labsal [’la-.psail]. n -[e]s -e vederkvickelse,
lindring, lisa, balsam, tröst; läk.
hjärtstär-kande medel,
labsalb|en, -te ge-t tr «1» lappsalva. Die Taue
t tjära tågvirket. Lr, n -s lappsalvning.
Labskaus[ch], n -es mätratt lappskojs.
Labtablett, n -[e]s -e löpetablett.
Labung, f -en 1. läskedryck, förfriskning[ar].
2. se Labsal.
Labungsfähigkeit, f -en kem.
koagulationsför-måga.
Labl|wein, m -[e]s -e slags vin ar torkat löpe. -wir-
kung, f -en löpeverkan.
Labyrinth, n -[e]s -e 1. labyrint ar. anat., irrgång.
2. zool. Trochus perapectivus en art Snäcka.
-bläS-chen [s:sq], n -s - anat. hörselblåseembryo.
-dichtung, f -en O labyrinttätning, -fische,
pl sooi. labyrint fi skar. -flüssig keit, f anat.
labyrintvätska. Irrørmig, a labyrint|artad,
-formad. -fries, m -es -e ark. meander-,
alagreckj-fris. I-isch, a labyrintisk; tillkrånglad,
invecklad. -koralie, f zool. Mæandrina labyrinthica
slags korall, -odont, m -en -en paieont.
labyrin-todont. -spinne, f zool. Agaiena labyrinthica
labyrintspindel. -wasser, n -s -[/■], se -flüssigheit.
-zähner, m, se -odont.
Lab‖zelle, f -n löpealstrande cell. -zusatz, m
-es -e† löpetillsats, -zymogen, n -s -e kem.
löpezymogen.
Lac-, se ar. Lah- o. Laz-.
Laccase, f kem. lackas, slags enzym.
Lacemaschine [le:s], f -n maskin för
tillverkning av spetsar.
Lach, n -[e]« 0, se Garschlacke.
Lach‖anfall, -ausbruch, m -[e]s -e†
skrattanfall, -paroxysm.
1. lachbar, a löjlig.
2. lach‖bar, a skogav. mogen för kådtäkt; är.
sav-bar. L-baum, m -[e]s -e† 1. skogsr. för tappning
märkt träd. 2. träd med gränsmärke,
"bereit, se 2. -bar.
Lach|bruder, m -s -† 1. se -er 1. 2. slarver.
1. Lach|e, f -en skogsr. 1. [katnings]bläcka,
skåra för tappning el. som gränsmärke. 2. se -baum. 3.
stig utprickad genom skåror i träd.
2. Lache, f -n pöl, [vatten]puss.
3. Lache, f -n löje, skratt, t. ex. e-e gellende,
grelle, helle, laute, schneidende t an- el. auf\»
schlagen. In e-e ~ [aus]platzen slå till ett
gällt, klingande, högljutt, skärande skratt,
brista ut i flatskratt; helle t äv. gapskratt.
Lächel‖mund, m -[e]s -e o. -er† smekord ung. leende
mun. l-|n, -te ge-t I. intr [å] le, småle, smila,
mysa, dra på munnen (smilbandet), über etw.
(ack.) åt ngt. Das Gluck -t ihm lyckan ler mot
honom. II. tr 1. E-m Mut ins Herz ~ med
sitt leende inge ngn mod; sie -te ihm die
Schmerzen aus der Seele när hon log, veko
smärtorna från hans själ; ihre Augen -ten
Beifall (Freude) hennes ögon logo bifall
(lyste av glädje); sich (dat.) ins Fäustchen ~
le i mjugg; wir -ten ja vi samtyckte leende.
2. opers., se lächern 2. -n, n -s [små]leende,
smålöje, mysande, smil. Anflug von
halbes ~ smålöje; peinliches, schmerzliches t
smärtsamt, frampinat el. sjukligt leende.
1. lach|en, -te ge-t tr skogsr. 1. göra skåror el.
märken i träd, märka. 2. tappa k&dträd. 3.
hugga (bana) [sig] väg, t. ex. e-n Steig durch
den Busch L~ n -s skogsv. bläckning,
katning; kådtäkt.
2. lach|en, -te ge-t I. intr [å] 1. skratta, t. ex.
laut, höhnisch t, aus vollem Halse (voller
Kehle) im. ar. le. Heimlich ~ skratta för
sig själv, äv. le i mjugg; ~ daß e-m Ydie
Augen Übergehn skratta så att man får tårar[na]
i ögonen; da ist nichts (was gibt es da) zu ~
det är ingenting (vad är det) att skratta åt;
du hast gut (kannst wohl) ~ det är lätt för
dig att skratta, men; bar Geld-t ordst.
kontanter är bra (göra livet ljust); e-r macht den
andern t skratt smittar; wer zuletzt -t, -t
am besten ordspr. skrattar bäst som skrattar
sist; das Herz -te ihm im Leibe hans hjärta
jublade av glädje (ar. hoppade av fröjd), han
skrattade inom sig; e-m ins Gesicht t skratta
ngn rakt upp i ansiktet; in den Tag hinein
t [gå och] skratta utan orsak; sich (dat.) ins
Fäustchen ~ skratta (le) i mjugg (i skägget);
mit dem ganzen (über das ganze) Gesicht ~
skratta med hela ansiktet; über etw. (ack.) ~
skratta åt (över) ngt; worüber ~ Sie? vad
skrattar ni åt? unter Tränen ~ le mellan
tårar[na]; still vor sich hin ~ skratta tyst
för sig själv; ich -te ihrer (gen., ibi. dat.) % jag
skrattade åt henne; das macht mich ~ det
kommer mig att skratta. 2. a) skratta åt,
t. ex. e-r Drohung, den Bedenklichkeiten
seiner Freunde b) le mot, t. ex. das Glück -t
ihm. Die Gelegenheit -t e-m tillfället är
gynnsamt för ngn. II. tr skratta, t. ex. ein lautes
Gelächter, e-m Beifall Sich (dat.) e-n Ast
(Buckel) el. ein Seitenstechen ~ skratta så att
man får ont, hålla sig i sidan för skratt; e-n
um sein Ansehen t skratta ut ngn så att
hans anseende lider skada. III. refl. Sich
krank (tot, zu Tode) ~ skratta sig sjuk (för-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
