Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leuzit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Leuzit m -[s]s -e min. leucit, »basalt, m -[e]s -e
geoi leucitbasalt. -it, m -[e]s -e geoi. leucitit.
-o|phyr, m -s -e, -phonolit[h], m -[e]s -e geoi.
leucitporfyr.
Levante [’vänta], f O geogr. Die ~ Levanten,
-fahrer, m -s - 1. levant|resande, -resenär. 2.
om fartyg levantfarare. -linie, f -n levantlinje.
-Otter, f -n «ool. Vipera lebetina slags huggorm,
-post, f post till Levanten.
Levantllin [v-’ti:n], m -s -s , -ine [’ti:na], f O hand.
slags siden levautin. -i ner, m -8 - 1. inv&nare !
Levanten levantin. 2. hand. Maria-Teresia-daler,
levantintaler. -inerin, f -nen levantinska, jfr
’iner 1. l-[in]isch, a levanti[n]sk, t. ex. ^e
Asche. <x,e Sprache, se följ. -isch(e), n adj. böjn.
Das ~ lingua franca.
Lovelle [la’ve:] f -si. kort. stick, trick. 2. ⚔
uppbåd [ande, ning], -r [la’ve:], n -s -s levé,
morgonmottagning, -uppvaktning.
Leviathan [vi’a:], m -s -e o. -s npr bibl. Leviatan.
levierllen [’vi:], -te -1 tr 1.0 väv. upphämta.
2. jnr. E-n Protest ~ inlägga protest.
L-ma-schine, f -n ⚙ levirmaskin.
Leviratsehe [vi-’ra:], f -n leviratsäktenskap.
Levit [’vilt], m -en -en le vit. Die o.,en äv.
Levi-ticus, tredje Mose bok; e-m die (asterr. den)
t^en lesen ge ngn en uppsträckning, läsa
lagen för ngn. -en|dienst, m -es -e levittjänst,
levits tjänstgöring, -en|rock, m -[e]s -e†, se
Dalmatika. -ikus, m - O bibl. tredje Mose bok.
loJsch, a levitisk.
Levllkoie [lsfkoya], -koje [-ko:ja], f -n bot. trädg.
lövkoja.
Levulose, se Lävulose.
Levyn [’vy:n], m -s -e min. levyn.
Lew, rn -s -O bulgar, mynt lev.
Lewat, rn -s O bot. Iantbr. Brassica napus 1’apS, vaul.
rar. oleirera (hiemalis) vinterraps. -Öl, 7» -[e]s -e
hand. rovolja nr vinterraps.
Lewerstock, wi, se Liebstöckel.
1. Lex, f Leges lag, t. ex. ~ Heime. .
2. Lex, f oböji. lektion, läxa. Seine ~ aufsagen
höra upp sin läxa; er hat seine ~ bekommen
F han har fått sig en [ordentlig] läxa.
lexillgraphisch, a lexikografisk. -kal[isch], a
lexikalisk, ordboks-.
Lexikograph m -en -en lexikograf,
ordboksförfattare. -ie, f ö lexikograf!. Irisch, a
lexikografisk.
Lexikolog‖ie, f -n lexikologi. l isch, se [-lexikal[isch].-] {+lexikal-
[isch].+}
Lexik|on, n -öns -a o. -en lexikon, ordbok,
-fermat, n -[e]s -e lexikonformat.
Ley, f -en dial., se Dachschiefer.
Leyd[e]ner, se Leidener.
leyen-, se leien-.
Lezithin, n -s kem. lecitin. -albumin, n -s kem.
lecitalbumin.
Lezithophora [’to:], pl *ooi. »lag. plattmaskar.
lfd., förk., se laufend.
Lf g, förk. för Lieferung.
LGR, österr., förk. för Landesgerichtsrat.
L’hombre, se Lomber.
Liaison [lrs-’so], f -s liaison, förbindelse,
kärleksförhållande.
Liane [’a:na], f -n bot. lian, klätter-,
slinger|-växt.
Lias [’lisas], m - ø, f O geoi. lias. -formation, f-en
lias|formation, -system. -schicht,./ -en
lias-lager. I^[s]isch [’a], a hörande till lias, lias-.
Libanllon [’Ii:], m -[s] geogr. Libanon, -on|zeder,
f bot. Pinus cedros (Cedrus Libanl) libanoncedern
-Ot(in) [’no:t], m -en -en (/-nen) invånare på
Libanon, l-otisch [’no:] a hörande till
Libanon, Libanon-.
Libation, f -en ant. libation, dryckesoffer.
Libell [’bel], n -s -e 1. klagoskrift. 2.
smädeskrift, pask[v]ill, libell.
Libelle [’bela], f -n 1. zool. Libeiiuia trollslända.
2. vatt[en]pass, nivå, libell. I^n|haft, a
troll-sländelik. -n|instrument, n -[e]s -e
nivelle-rings-, avvägnings|instrument. -n|quadrant
[’ränt], m ’en -en art. kvadrant,
-n|sphäro-meter, n (m) O skruvmikrometer med
vattenpass.-n|wage, f -n ⚙ vatten|pass, -våg.
libellllier|en, -te -t intr [å] 1. ingiva en [klago-]
skrift till rätten, -te Schuld skuld som
lämnats till lagsökning. 2. avpassa med
vattenpass. L-ist, m -en -en pask[v]illant, smäde-,
8kandal|skrivare.
liberal, a 1. frikostig. 2. frisinnad, liberal. 3
rwe Berufe konstnärliga el. vetenskapliga
yrken. L"wien, pl ant. fest liberalier. L^ismus,
m - O liberalism, frisinne. L~ität, f -e»» 1.
fri-koetighet. 2. frisinne, fördomsfrihet.
L*vi-täts|entschädigung, f -en frivillig gottgörelse
(ersättning).
Liberat‖ion, f -en jur. befrielse från skyldighet;
avbördande. l-orisch, a befriande [från ansvar],
-ori|um, n -ums -en jur. ansvars|befrielse,
-frihet.
Liberef, f -en föràidr. boksamling, bibliotek,
liberl|ier|en, -te -t tr jur. befria fran skyldighet;
avlasta. L-ierung, f -era, se L-ation. L-tät, f
en isbt ståndens frihet, privilegier.
Libertin [’te:], m -s -s 1. fritänkare. 2. libertin,
vällusting. -age [ti’na^a], f -n utsvävningar,
liderlighet, -er, m -s - reiig. libertin.
Libidibi, se Dividivi.
Libidinist m -en -en vällusting. I-ös, a
vällustig.
libier|en, -te -t intr [h] anställa dryckesoffer
(libation).
Librari|us, m -us -en bokavskrivare, kopist.
Libration, f -en astr. m&nens libration.
Libreri|a [’ri:a], f -era, se Liber el.
Libriform‖fasern, -zellen, pl bot. libriform-,
ved|-celler.
libysch, a libysk, t. ex. die Lo*e Wüste.
Lic-, se Liz-.
Lichel m-S - bot. Luzula silvatica en art fryle.
Lichen‖in piqc’ni-.n], n -s O kem. lichenin, lav-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
