Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - linde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lindé, a mjuk, mild, vek; jfr gelind[e].
Linde, f -n bot. Tilia lind. Großblätterige n
t. piatyphyiia sommar-, Bohus|lind;
kleinblätterige n T. earopæa skojslind.
1. lind|én, -ete ge-et I. tr göra mild, mildra. II.
intr [ÄJ o. III. refl. Sich n bli mild, mildras.
2. linden, a av lind, lind-.
Lindenllallee, f -n lindallé. I-artig, a
lindlik-nande, lind-, -bast, m -es lindbast. -baum, m
-[e]s -e† lind[träd]. -blattlaus, f -e† zool. Aphis
till» lindbladlus. -blüte, f -n lindblomma,
-blütentee, m -s lindblomte. -gang, m -[e]s -e†
lindallé, -gewächse, pl bot. Tuiaceæ
lindfamiljen. -holz, n -es O lindträ. -platz, m -es -e† ibi.
lindberså. -prachtkäfer, til zool. Poécilonota
ruti-lans en art praktbagge. -Schwärmer, m zool.
Smerinthus tiiiao lindnattsvärmare. -spinner, m
zool. Pbalera bucephala Oxhuvudspiunare. -straße,
f -», -weg, m -[e]s -e gata (väg) planterad
med lindar.
Linder‖er, m -s -, -in, f -nen lindr|are,
tröst|are, hugsval|are, -erska. l-|n, -te ge-t I. tr
mildra, lindra, stilla, lätta, lugna, svalka.
Durch Erweichung n mjuka upp; den Druck
n lätta på trycket; ndes Mittel läk. lenande
(smärtstillande) medel. II. refl. Sich n om
smärta mildras, lindras, lägga sig. -n, n -s 0,
-ung, f -en lindring, lättnad, lisa,
vederkvickelse. ~ e-r Strafe jur. strafflindring.
Linderungsllbalsam m -s smärtstillande
balsam. -mittel, n smärtstillande medel; pi. läk.
leni|entia, -tiva. -salbe, f -n lenande salva.
Lindheit, Lindigkeit, se Gelindheit.
Lindreriin), se Linder[er, -in.
Lindwurm m -[e]s -er† lindorm.
Line, f npr Lina, Karolina.
Lineal, n -s -e linjal, -geometrie, se
Liniengeometrie. -system, n -s -e lineal arvföljd.
Lin‖eament, n -[e]s -e handens linjer;
ansiktsdrag. l-ear, a lineär, rätlinig, linear-, första
grads-, t. ex. ne Gleichung.
Linear‖gleichung, f -en första gradens
ekvation. -manier, f -en gravyr linjemaner,
’lineeu-graving’. -maßstab, m -[e]s -e† lineär skala.
-Perspektive, f -n linearperspektiv. -taktik,
f mil. linear-, linjar|taktik. -Zeichnung, /Ceom.
linearritning.
lingual [ iggü’a:l], o som har avseende på
tungan, lingval, tung-. L^laut, m -[e]s -e
tungljud, lingval. L^pfeife, f -n mus. tungpipa.
Linguist [liggü’ist], m -en -en lingvist,
språkforskare. -ik [-gü’istik], f ü lingvistik,
språkforskning. Ktisch, a lingvistisk, språk-.
Linie [li:nia], f -n 1. linje, t. ex. nn in
Gemälden, Zeichnungen; die nn des Notensystems;
die nn der Hand. Die n des Schönen
über-schreiten överskrida det skönas gränser;
gerade n rät linje; in gerader n av.
fågelvä-gen; mit e-m auf gleicher n stehen stå i
jäm-bredd med ngn; krumme n kroklinje; mit
e-m (etw.) in e-r n sein (stehen) stå i jäm-
bredd med ngn (ngt); die Häuser stehen in
e-r n husen ligga i rad; in erster n i första
rummet; in letzter n i sista hand; Bäume
nach der n pflanzen plantera träd i rader;
n haltena) hålla rättningen, b) skriva
radrätt. 2. linje, ekvator. Die n passieren
passera linjen; ~ des mittleren Mittags meridian.
3. geneai. linje, led. In ab-, auf[steigender n
i ned-, upp|stigande led; in gerader n von
e-m abstammen härstamma från ngn i rätt
nedstigande led; männliche n manslinje,
svärdssida; weibliche n kvinnolinje,
spinnsida. 4. mått linje, t. ex. ein Zoll hat zehn oder
zwölf nn. 5. a) siaglinje. Es wird auf der
ganzen n fortgekämpft striden fortsättes
över hela linjen; die Kavallerie durchbrach
die feindliche n kavalleriet genombröt den
fientliga linjen; b) die n linjetrupperna, de
reguljära trupperna. 6. boktr, linje. 7. järnvägs-,
spårvägs-, ångbåtslinje, trade. Die
Straßenbahn hat fünf nn spårvägen har fem linjer.
8. anat. Weiße n ’vita linjen’, linea alba.
Linien‖aufstellung, f -en ⚓ uppställning på
linje, linjeformering. -batterie, f -n telegr.
linjebatteri, -blatt, n -[e]s -er† 1. radpapper,
F lathund. 2. bot. strimmigt blad. l-blätterig,
a bot. strimmig. -blitz, m -es -e lineär blixt,
-bogen, m -s -, se -blått 1. -einfassung, f -en
boktr, linjeinramning, -falter, m, se
Heckenweißling. -feder, f -n dragstift, -feuer, n ⚓ art.
linjeeld. -flotte, f -n ⚔ linjeflotta, l-förmig, a
bot. jämnbred. -fiihrung, f jarnv. linjestakning.
-geometrie, f den räta linjens geometri, -große,
/-n linje-, längd|storhet. -holz, n -es -erf
linjal. -infanterie, /Xlinjeinfanteri. -kasien,
boktr. linjekast. -kommission, f -en mii. jämv.
järnvägskommission, -man ér, f -en
linjemaner. -mann, m -[e]s -leute sport, linjeman.
-maß, n -es -e linjemàtt. -netz, n -es -e järnv.
linjenät. -Offizier, m -s -e linjeofficer,
-pa-pier, n -[e]s -e linjerat papper, -perspektive,
se Linear Perspektive. -regiment, n -[e]s -er
linjeregemente, -reißer, m dragstift, -satz,
m -es -e† boktr, linjesats. -schiff, n -[e]s -e
linje-, slag|skepp. -schiffs|fähnrich, m -[e]s -e
osterr. underlöjtnant i flottan,
schneidema-schine, f -n boktr, linjeskärningsmaskin.
-soldat, m -en -en linjesoldat. -spektr|um, n -ums
en o. -a fys. linjespektrum, -spiel, n -[e]s -e
fys. färgsnurra. -stift, m -[e]s -e, se -zieher 2.
-system, n -s -e [not]linjesystern, -taufe, f
-n Mop’-eeremoni vid passerande av ’linjen’
ekvatorn, -truppen, pl ⚓ linjetrupper.
-umschalter, m -s - tel. linje|växlare, -växel. -Verlegung,
f -en järnv. spårförflyttning. -Wechsel, m, se
-umschalter. -Weißling, se Heckenweißling.
-ziehen, n -s linjering. -zieher, m 1. linjerare.
2. drag-, linjer|stift; rostral.
Lini[i]eriibrett, n -[e]s -er linjerbräde, l-|en
[linT’i:r9n], -te -t tr 1. linjära. 2. ingnida
med liniment. -er(in), m -s - (/ -nen) linje-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
