- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1502

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lumpenmäßig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-rammler, l-mäßig, a trasig, fattig, eländig,
-matz, m -es -e, se -summier. -nest, n -es -er, -ort,
m -[e]s -e o. -er† uselt näste, -pack, n -[e]s 0,
se -gesindel. -papier, n -[e]s -e lumppapper,
-parade, f -n ⚓ siang persedelvisitation.
-pfaf-fe, m -n -n obildad präst, förakti. svartrock.
-Proletarier, mtrashank, -putzmaschine,
reini-gungsmaschine, f -n ⚙ papperstiiiv.
lumprens-ningsmaskin, ’raggdust’, -reißer, m, se -wolf.
-sache, f -n, se -ding, -sack, m -[e]s -e†
lumpsäck. -sammler(in), m (f -nen) lumpsaml|are,
-erska. -schaft, f 1. ⚙ fattigdom, uselhet. 2.
en pack, slödder. -Schneidemaschine, f -n,
-schneider, m O papperstiiiv. lumpskärare.
-schneidetisch, m -es -e ⚙ papperstiiiv.
lumpskär-ningsbord. -schrothammer, m -s -†
stångjärnshammare. -schule, f -n trasskola.
-sie-her, m Ølumprensningsmaskin. -sortierer(in),
m (f -nen) lumpsorter|are, -erska. -stampfe,
f -n förr papperstiiiv. stampverk. -streich, m -[e]s
-e gement el. tarvligt påhitt, skurkstreck,
-summe, f -n futtig summa, -träger, m
trashank. -trödler, m lumphandlare, -tum, n -[e]s
0, se -schaft 1. -volk, n -[e]s, se -gesindel.
-ware, f -n dålig vara, strunt, skräp, -wasche,
f O papperstiiiv. lumptvätt. Wirtschaft, f -en
uselt hushåll, -wolf, m -[e]s -e† ⚙ papperstiiiv.
lumppiskare. -wolle, f lumpull, schoddy.
-zeug, n -[e]s 1. löst, slankigt tyg. 2. se -ding.
-zucker, m -s lumpsocker, -zylinder, m ø
lumpcylinder.
Lump‖erei, f -en 1. strunt, skräp[saker],
bagatell, t. ex. e-e reine Wieviel brauchst du?
— Ach, e-e 25 Mark. 2. lumpenhet,
uselhet. -fisch, m -es -e zool. Cyclopterus lumpus
sju-rygg. l-icht, t, l-ig, a trasig, usel, eländig,
lumpen, tarvlig. ees Geschenk tarvlig
present; ee tausend Mark lumpna (fattiga)
tusen mark; das sieht e ans det ser ynkligt ut;
sich e machen, *e (sich) lumpen (lassen),
ig-keit, f -en eländigt el. uselt tillstånd,
lumpenhet, uselhet, tarvlighet.
Lümplein, n -s -, se Lump.
Lunllamhulist m -en -en sömngångare,
somnambul. l-arisch [’na:], a lunar, mån-, -ari|um
[’na:], n -ums -en astron, lunarium. -ation, f
en astron, månomlopp, l-atisch [’na:], a
sömngångaraktig. -atismus, m - O somnambulism,
sömnvandring.
Lunch [lAntJ], m -[es] -e[s] lunch. I~|en, -est -te
ge-t intr [Äj luncha, äta lunch, -eon, m -s -s ,
se Lunch.
Lund, rn -[e]s -e, -vogel, rn zool. Mormon arcticus
lunnefågel, lunne.
Lüneburger, I. m -s - lüneburgare, invånare i
Lüneburg. II. obftji. a lüneburger-, t. ex. Ydie
e Heide. An, f-nen lüneburgska.
lun|en, -te ge-t intr [å] iagtj. om vinden mojna,
bedarra.
Liinette [’nsta], f -n 1. ⚔ fortif, lunett. 2. byggn.
stickkupa. 3. ⚙ hjälpdocka P& svarvstol.
Lunge, f -n lunga. ~ und Leber ausbrechen
P kräkas häftigt, P spy trasor: e-e gute e
~ haben ha goda lungor; er lief sich (dat.)
fast die e aus dem Leib han höll på att
springa livet ur sig; sich (dat.) die e aus dem
Leib reden (schreien) tala (skrika) sig hes
(fördärvad); es auf der e haben ha klena
lungor; aus voller e schreien (heulen) skrika
av sina lungors fulla kraft; mit (aus) en
atmend zool. lungandande; mit angewachsener
e med fastväxt lunga.
Lungenllabs[zeß, m -zesses -zesse läk.
lung|abs-cess, -böld. -ader, f -n anat. lungjven, -[blod-]
åder. -arachniden, pl zool. lungandande
spindeldjur. -arterie [’teirto], f -n anat. lung|artär,
-pulsåder. I-artig, a lung-. -band, n -[e]s -erf
anat. lungligament. -blähung, f, se
-emphy-sem. -bläschen, n -s - anat. lungblåsa. -blume,
f-n bot. Gentiana pneumonanthe klockstålört.
blut-ader, f -n anat. lungblodåder. -blut|fluß, m
-flusses -fiüsse, -biutsturz, m -es -e†, -blutung,
f-en läk. lungblödning, blodstörtning. -brand,
m -[e]s O läk. lungbrand. -bruch, m -[e]s -e†
läk. lungbråck. -brustfellentzündung, f -en läk.
lungsäcksinflammation, -dampf, m -[e]s österr.,
se -schwindsucht, -drüse, f -n anat. lungkörtel.
-eiterung, f O, se -abszeß. -emphysem [’ze:m],
n -s -e läk. lung|emfysem, -utvidgning,
ent-zündung, f -en läk. lunginflammation,
pneu-moni. -enzian, m -s -e, se -blume, -erweiterung,
f -en, se -emphysem. l-faul, a lungsiktig,
-fäule, f O läk. lungsot, -feil, n -[e]s -e anat.
lungsäck, -fische, pl zool. Dipnoi lungfiskar,
-flechte, f -n, se -moos. -f|üge|, m anat. lunga,
-fuchser, m -s - 1. se -hieb 1. 2. P lungsiktig
person, -gangräne, f, se -brand, -geflecht, n
-[e]s -e anat. lungplexus. -geschwulst, f -e† läk.
lungtumör, -geschwür, n -[e]s -e läk.
lung-böld. -haché, österr., -haschee, n -s -s kök.
lung-mos. -heilstatte, f -n lungsotssanatorium,
-herz, n -ens -en anat.högra hjärthalvan. -hieb,
m -[e]s -e 1. styng i lungan. 2. F dräpande
svar, dråpslag, -hyperämie, f -n läk.
blod-överfyllnad i lungan, lunghyperämi.
-Induration, f, se -Verhärtung, -infarkt, m -[e]s-eiäk.
infarkt i lungan, -katarrh, m -s -e läk.
lungkatarr. -kaverne, f -n lungkavern. -klee, se
Fieberklee. -kongestion, f -erc läk.
blodstockning i lungan, lungkongestion. -krampf, m
-[e]s, se Asthma, l-krank, a lungsjuk,
-kranke[r), m o./adj. böjn. lungsjuk,lungsotspatient,
-krankheit, f -en läk. lung|lidande, -sjukdom,
-kraut, n -[e]s -er† bot. Pulmonata lungört.
Blaues e p. ofßcinaiis vanlig lungört; buntes e
P. angustifolia smalbladig lungört; gelbes e
Hieracium murorum skogsfibla; jfr äv. -blume o.
-moos. -kreislauf, m -[e]s anat. blodkretslopp
genom lungorna. -läppchen, n -s -, -lappen, m -s
-anat. luiiglob. -lehre, f läran om lungorna,
-leiden, n, se-krankheit. l-leidend, a lung|sjuk,
-siktig, -magennerv, m -s o. -en -en anat. iung-
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free