Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lustigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lei Bäume ~ anzusehen, ~ leuchtet der Mau
O. I sms. upplagd för, lysten, jfr arbeitst,
eßu, kauf k/, schaue, trinke etc. L^keit, f
en lustighet, glädje, munterhet, skämt, glam.
L^macher, m -s - muntrations råd,
rolighets|-makare, -minister, pajas.
Lustlljacht, f -en lustjakt, l-krank, a syfilitisk.
-kugel, f -n fyrv. romerskt ljus. -kutter, m -s
-lustkutter, -lager, n -s - förr lustläger.
Lüstling m -s -e vällusting.
lust‖los, a 1. glädjelös, ohågad, likgiltig. 2.
band. flau, trög, olustig. L-losigkeit, f Ol.
glädjelöshet, likgiltighet. 2. hand. flau
stämning, tröghet, olust. L-mädchen, n
glädjeflicka. L-mord, ra -[e]s -e lustmord.
L-mör-der, m lustmördare. L-ort, m -[e]s -e o. -erf
lustställe. L-partie, f -n lustparti.
Lustration, f -en reiig. lustration, rening,
invigning, prövning.
Lustllreise, f -n lustresa, -reisende(r), m o. f
adj. böjn. lustresande, -reiz, m -es 1. tjusning,
behag, förtrollning. 2. retning till vällust
S3. kärleksdryck o. d. l-reizend, « 1. tjusande,
förtrollande. 2. eggande till vällust.
lustrier|en, -te -t tr rena, inviga, pröva.
lüstrierllen, -te -t tr textn. lystrera, ge glans åt,
glansa tyg. L-en, n -s 0, L-ung, f -en textil,
lystrering.
Lustritt m -[e]s -e nöjes-, promenadjritt.
Lustr|um, n -ums -en lustrum, femårsperiod.
Lustllschiff, n -[e]s -e lustjakt, -schlag, m -[e]s
-e† fyrverk. raket, -schloß, n -schlosses
-schlosser lustslott, -seuche, f syfilis, l-siech, o
venerisk, syfilitisk. -sitz, m -es -e lustställe,
sommarnöje, lantställe, -spiel, n -[e]s -e lustspel,
komedi, t.ex. ein ~ geben el. aufführen.
-spielj-dichter, m lustspelsförfattare, -spieldichtung,
f 1. ⚙ lustspelsförfattande. 2. -en, se -spiel.
-tour, f -en lusttur, l-trunken, a glädjedrucken,
-türmchen, n -s - paviljong, lusthus, belveder.
-verderber, se Spielverderber, l-verloren, a
% fördärvad genom sinnliga lustar, -wald, m
-[e]s -erf, -Wäldchen, n -s - lustpark. -wallen,
n -s promenad, lustvandring, l-wandeljn, -te
ge-t intr [h] lustvandra, -wandler(in), m -s
-(/ -nen) lustvandrare, -warte, f -n lusthus
med vacker utsikt, belveder. -weg, m -[e]s -e
promenadväg, lövgång.
Lut, f -en »i* 1. bom. 2. bottenskrubbare.
Lutej|in [e*’i:n], n s O kem. lutein. -olin [’im], n
-s O kem. luteolin.
Lutherllaner(in), m -s -(f -nen) luteran, l-anisch,
I-isch [’lutarij el. lu’te:rij"], a lutersk,
uppkallad efter Luther, t. ex. Kirche. [-Luthe-iri]sch-] {+Luthe-
iri]sch+} lutersk, som rör Luther, t. ex. L^e
Schriften, l-sch, se l-isch. -Staude, f -n bot.
Alnus viridis (Alnobetula) björkal. -tum, n -[e]s ⚙
luterdom, luterska läran.
lutier|en, -te -t tr igenkitta, överstryka.
Lütke m npr tranan i fabler.
Lutschltbeutel m ung. dinapp, ’tröst*, l-|en, -[e]s«
-te ge-t tr o. intr [h] suga. -er, m -s -
di-flaska.
lütt, a lfigty. liten.
Lutte, f -n 1. se Lotte i. 2. ⚙ kalkbinge i bes.
semerugn.
Lutter m -s - brännvinstniv. [för]lank. -blase, f -n
destillationsapparat, brännvinspanna. I~|n,
-te ge-t intr [h] destillera brännvin, -probe, f
-n destilleringsprov.
Lüttich, n npr geogr. Luttich, Liége. -er, I. oböji.
a från Luttich. II. m -s - o. -erin, f -nen
invånare i Luttich, lüttichbo.
Lutz m npr F Ludde.
Lutzelburg, n npr föràidr. för Luxemburg.
Luv [lu:f], f O «i* lov, vindsida. E-m die ~
abgewinnen äv. bildl. taga loven av ngn; die ~
gewinnen komma i lovart om ngn, gå upp i
vind, lova; die ~ haltenhålla loven; die ~
verlieren komma i lä om ngn; nach ~ i
lovart. -anker, m -s - ⚓ lovarts ankare, -baum,
m -[e]s -e† butelj ön, utriggare, -brasse,
f -n *£> lovarts brass. Die anholen brassa
upp. -bulinj[e], f -e/i ⚓ lovarts bolin. I^|en,
-te ge-t intr [h] «i* lova. Luv! lova! in den
Wind ~ lova upp i vinden. I^gierig, a
lovgirig. -gierigkeit, f O ⚓ lovgirighet,
»halter, m -s - <£>. Guter ~ fartyg som håller
loven bra. -küste, f -n ⚓ kust i lovart,
par-dune, f -n <£. lovarts bardun. -schote, f -n &
lovarts skot. -segel, n «‡- lovsegel, -seite, f
-n ⚓ lovsida. -wall, m -[e]s -e†, se -küste.
I~wärts, adv [i] lovart. Die Insel lag uns
~ vi hade ön i lovart; sich ~ e-s Schiffes
halten hålla sig i lovart om ett fartyg; ~
voraus på lovarts bog; ~ vorbeisegeln segla
om på lovarts sida; das Rudern! rodret
(ror) i lovart!
Lux, n - - fys. lux, t. ex. 5
Luxation, f -en läk. luxation, ledvrickning.
Luxemburger, I. m -s - luxemburgare,
invånare i Luxemburg. II. a oböji. från
Luxemburg. -erin, f -nen luxemburgska. I-isch, a
luxemburgsk.
luxierjen, -te -t tr läk. vricka ied.
luxurllier|en, -te -t intr [h] 1. frodas yppigt. 2.
frossa, -iös, a luxuös, yppig, praktfull.
Luxus m - O lyx, prakt, yppighet, överflöd,
t. ex. großen ~ entfalten el. treiben, -arbeit,
f -en lyxarbete. -artikel, m lyxartikel,
aus-gabe, f -n lyxupplaga. -automobil, n -[e]s -e
lyxautomobil. -bad, n -[e]s -er† fashionabel
badort, -band, m -[e]s -e† bokb. lyxband.
-gefährt, n -[e]s -e lyx|åkdon, -vagn.
-gegenständ, m -[e]s -e† lyxföremål, -gesetz, n -es
-e överflödsförordning, -hund, m -[e]s -e
lyx-hund. -papier, n -[e]s -e lyxpapper. -pferd,
n -[e]s -e lyxhäst. -Steuer, f -n lyxskatt.
-verbot, n -[e]s -eöverflödsförordning. -wagen,
m -s - lyxvagn. -ware, f -n lyxvara, -zug, m
-[e]s -e† jarnv. (förk. L-Zug) lyxtåg.
Luzerne [’tssrna], f -n bot. Echte ~ Medicago sa-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
