Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Multiplizieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
multiplicera med sig självt, upphöja i kvadrat,
-zieren, n-s O, -zierung, f -en miiltiplicering.
Multillpl|um [’muQ, n -ums -a mångfald[ighet].
m-valent [v], a flervärdig.
mult|rig, se -erig.
Mulz, se Malz.
Mumie [’mutmia], f -n mumie, äv. mmi.
mumienllähniich, -artig, a mumie|artad, [-lik[-naude].-] {+-lik[-
naude].+} M-bereitung,
M-bildung, f -eramumifie-ring. -haft, se ’ähnlich. M-hülle, f -n
mumie|-svepduk, -hölje. M-kasten, m -s se M-sarg.
M-leben, n -s widi. instängt liv. M-sarg, m -[e]s
-e† mumiekista. M-weizen, se Josephsweizen.
Mumifikation, f -en 1. mumifiering. 2. läk.
mumifikation, ’torr brand’, m-zier|en, -te -t
tr mumifiera, förvandla till mumie, -t äv.
hoptorkad, -zierung, f -en, se -hation 1.
mumm, interj ssch! tsst!’
Mumm, rn oböji. 1. spöke, buse att skrämma barn
med. 2. Keinen haben a) inte ha nägon
ruter i sig, b) inte ha lust; es ist hein ~
dahinter det är ingen fart i det.
1. Mumme, f O mumma, slags starköl, t. ex.
Braunschweiger re.
2. Mumme, f -n 1. [ansikts]mask; maskerad
person. 2. vattennymf. 3. ⚓ flodboj.
1. Mummel, f -n (dim. Mümmelchen) bot. Nym.
phæa, Nuphar näckros.
2. Mummel, m -s - skråpuk[sansikte], buse,
’spöke’.
Mummelgreis m -es -e lallande gubbe.
Mummelmann m -[e]s -erf, se 2. Mummel.
mummel[n, -e -te ge-t I. intr [h] 1. mumla,
tala otydligt. 2. se muffeln. II. tr maskera,
förkläda, inhölja,
mümmel[n, -te ge-t, se muffeln.
mumm|en, -te ge-t tr. se -ein TI.
Mummenkehle, f -n uug. ölbas.
Mumm‖enschanz, m -es 0, -en[spiel, n -[e]s -e
maskerad, utklädn|ad, -ing. -en|tanz, m -es
-e† maskeradbal, -er, m -s - utklädd person,
mask. -erei, f -en 1. se -enschanz. 2.
förställning.
Mlimmling m -s -e, se 1. Mummel.
Mumpfel, f -n dial. 1. mun, käft. 2. hopsnörpt
mun. 3. brödinkråm.
mumpfel[n, mtimpfel[n, -te ge-t, se mummeln.
Mumpitz [’mo], m -es O humbug, skoj, nonsens.
Mumps m - O läk. påssjuka.
Münch|]en [’mynqon], n npr. -[e]ner, I. a
München-, i (från) M., t. ex. ~ Bier. II. m -s
-o. -[e]nerin, f -nen münchenbo, invånare i
M. ~ Lach, se Karminlach.
Münchhaus‖en [’mynq], m npr. -iade [zT’aida],
f -n münchhausiad, grotesk lögnhistoria,
skepparhistoria. m-isch, a à la Münchhausen.
Münch|ner, «e -ener.
1. Mund, f O föråidr. [be]skydd; jfr Vormund.
2. Mund, m -[e]s -e[f] o. -er† (dim. Miind\chen,
-lein) 1. mun, t. ex. breiter den ~ öffnen.
Den ~ aufsperren [stå och] gapa [med vid-
öppen mun]; den auf tun öppna munnen
för att säga ngt ; e-n losen (bösen) ~ haben ha
en skarp tunga; den re haltentiga, F hålla
mun[nen]; reinen haltenhålla tyst [med
ngt]; haltenSie reinen ~ darüber! låt det
stanna oss emellan! e-m den ~ stopfen bildl.
täppa till munnen på (tysta) ngn; e-m den
re verbieten ålägga ngn tystnad; sich den ~
verbrennen ung. prata bredvid munnen; den
re verziehen förvrida munnen till gråt; reden
wie e-m der ~ gewachsen ist tala som man
har förstånd till; sich (dat.) den ~ loischen
bildl. a) slicka sig om munnen efter ngt, b) få
se sig om efter ngt; den ~ zusammenziehen
knipa ihop munnen (läpparna); e-n ~ voll
en mun full (munfull); den ~ voll nehmen
ta munnen full, skrävla, skryta; nur nicht den
~ so voll genommen! skryt (bred på) lagom!
e-m den ~ wässerig machen komma det att
vattnas i munnen på ngn; der Mund wässert
ihm danach det skulle han allt bra gärna vilja
ha; sich (dat.) das Notwendigste am ~e
absparen ej unna sig det nödvändigaste; sie
hing an seinem hon [liksom] hängde vid
hans mun; nicht auf den ~ gefallen sein
inte vara svarslös, F ha bra munläder; vjie
auf den ~ geschlagen sein vara stum av
häpnad etc.; aus dem riechen ha dålig (elak)
andedräkt; ich habe es aus seinem eignen r^e
jag har [hört] det av honom själv; wie atis
einem liksom med en mun, enhälligt,
samstämmigt; im ~e führen föra på
läpparna; es ist in aller Leute ~[e] det är på allas
läppar, alla människor tala om det; aus der
Hand in den re leben leva ur hand i mun;
e-m etw. in den ~ legen wiai. lägga ngt i
munnen på ngn, tillskriva ngn ett yttrande; mit
Hand und re versprechen lova med hand och
mun; er redet wohl mit dem ree aber das Herz
weiß nicht davon han talar väl med läpparna ..;
e-m nach dem <x,e reden tala ngn till behag,
hålla med ngn: e-m über den ~ fahren [-[häftigt]-] {+[häf-
tigt]+} avbryta ngn, falla ngn i talet; e-m
Honig um den re schmieren smickra ngn; von
re zu re gehen vara allmänna samtalsämnet;
hein Blatt vor den ~ nehmen ta bladet från
munnen, tala rent ut; ordspr. der ~ muß^sicli
nach dem Beutel richten man får rätta mun
efter matsäcken; trunkener icahrer re
av barn och druckna får man höra
sanningen; was hommt in den dritten wird
aller Welt hund världen vet vad trenne veta;
bitter im ~ ist dem Magen gesund beska
piller göra ofta god verkan; se Herz 1. b). 2. bildl.
öppning, t. ex. des Grabes re; mynning, t. ex.
re der Geschütze, »e des Magens magmun.
mundan [Main], a världslig.
Mundant [’dant], m -en -en kanslist, skrivare.
Mund|]art, f -en munart, dialekt, landsmål.
m-artig, a. 1. munartad. 2. se roij. m-artlich, a
dialektisk, munart-, landsmåls-.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
