Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mustern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tr 1. mönstra, förse med mönster, av.
fasonera. Ge-ter Stoff mönstrat (fasonerat) tyg.
2. isht mönstra, inspektera, syna,
besiktiga. Truppen ~ bålla truppmönstring; e-n
von Kopf zu Fuß re mönstra ngn från topp
till tå. 3. mästra, kritisera, klandra, tadla,
häckla. 4. [in]mönstra, enrollera.
Rekruten *e utskriva rekryter. 5. Das Schiff -t
so und so viel Leute fartyget har en besättning
av .. -n, n -s O. se -una.
-Ordnung, f mönstergill ordning, -papier, n -[e]s -e rutat
papper Tör mönsterritning. -pausCr, se -durchpauser.
-platz, m -es -e† mönstringsplats, -probe,
f -n [varu]prov. -register, n mönsterregister.
-reisende(r), m o. f adj. böjn. [handels]resande
med prover, F provryttare, -reiter, m, se
-herr 3. -riß, m -risses -risse arbets-,
konstruktions-, detalj|ritning. -rolle, f -n ~
mönsterrulla. -Sammlung, f -en 1. litt. samling
utvalda diktverk. 2. hand. provkollektion,
-schneider, m 1. ⚓ mönster|skärare,
-klippare. 2. ett mönster till (äv. förstklassig)
skräddare. -Schreiber, m ⚔ protokollförare vid
mönstring, förr mönsterskrivare, -schrift, f
en 1. mönster-, för|skrift. 2. mönstergill
skrift, klassiskt arbete. -Schriftsteller, m
mönstergill (av. klassisk) författare, -schule,
f -n mönster-, normal|skola. -schiiler(in), m
(/ -nen) mönster|elev, -lärjunge, -schutz, m
-es hand. mönster-, modell|skydd. -sendung, f
en hand. prov-, mönster|sändning. -sortiment,
n -[e]s -e mönstersortiment. -Staat, m -[e]s
en mönsterstat, -stamm, se Modellstamm.
-stück, n -[e]s -e 1. hand. mönster, modell. 2.
litt. Deutsche ~e urval nr tyska klassiker,
-ung, f -en 1. mönstring, inspektion,
besiktning. 2. ~ mönstring. 3. «£> [-[in]mönstr|ande, -] {+[in]mönstr|an-
de,+} -ing. 4. mästrande etc., se m-n 3.
Musterungs‖beamte(r), m adj. böjn. &
mönster|-förrättare, -herre, -geschäft, n -[e]s &
rekrytering. -kommission, f -en ⚔
mönstringskommission. -liste, f se Musterrolle. -Offizier, m
-s -e mönsterherre, -tag, m -[e]s -e &
mönstringsdag.
Muster‖webstuhl, m -[e]s -e† ⚙ jaquardmaskin.
-werk, n -[e]s -e mönster|arbete, -verk,
mönstergillt arbete. -Wirtschaft, fi. [-mönsterhus-håll[ning].-] {+mönsterhus-
håll[ning].+} 2. se -landwirtschaft. -Wohnhaus,
n -es -er† modellhus. -wort, n -[e]s -er† gram.
böjningsmönster, paradigm. -zeichner(in), m
(/ -nen) ø mönsterrit|are, -erska. -Zeichnung,
f -en mönsterritning, -zeitung, f -en
mönster-tidning.
Mustimeter, ra, se Mostwage.
Mut m -[e]s O (dim. Müt\chen, -lein) 1. mod,
sinne[lag], sinnesstämning. Frohen
{getrosten, guten ci. t gutes) rees sein vara vid glatt
(gott) mod; sie waren eines r^es de voro
eniga (ense); es ist kein Mann so gut, er hat
wohl zioeierlei ~ ordspr. ung. ingen är väl så
utmärkt att han inte kan vackla i sitt sinne
(sin åsikt); zu sein vara .. till mods; se
vid. zumute. 2. mod, oförskräckthet,
tapperhet, F kurage. Moralischer re moraliskt mod;
ihm sank der ~ modet svek honom; nur ~ f
mod bara! friskt mod! e-m den ~ benehmen
beröva ngn modet, göra ngn modlös
(mod-fälld); ~ fassen fatta mod; sie fand nicht
den re, auf den Kernpunkt einzugehen hon kunde
inte samla nog mod till att<e haben ha
mod (F kurage), vara modig etc. ; ~ im Leibe
haben vara modig (tapper), ha fysiskt mod;
den té seiner Überzeugung haben ha mod att
stå för sin övertygelse; den ~ seiner
Verarmung haben inte skämmas för att ha (att
man har) blivit fattig; e-m re machen
(einflößen) inge ngn mod; den re verlieren
förlora (tappa) modet, bli modlös (modfälld);
viel ~ und wenig Gut haben ordspr. vara
fattig men tapper. 3. harm, vrede, ibi. mod,
vani. i dim. Se kühlen I. 2. Wenn Sie der ~
sticht, dem Befehl zu trotzen om ni har panna (F
måge) att ..
Mut|a, f -ä gram. muta.
mutabilel, a föränderlig, mutabel. M-ilität, /0
föränderlighet, inutabilitet.
mut[arm, a fattig på mod, mod|lös, -fälld.
Mutation, f -en 1. mutation, målbrott. 2. biol.
mutation, språngvariation, -s|abgabe, f-n,
-s|gebühr, f -en stämpelavgift vid
fastighetsöverlåtelse. -s|geld, f -n biol.
mutationsteori.
mutllberaubt, a berövad modet, modlös,
-beseelt, a besjälad av mod, modig, oförskräckt.
Mütchen, n -s , se kühlen I. 2. o. jfr Mut 3.
Mut‖e, f-n, se -ung. m-|en, -ete ge-et tr o. intr
[Å] 1. föråidr. begära. Ein Gesell -ete sein
Meisterstück en gesäll begärde att få
avlägga sitt mästarprov. 2. gruvt. inmuta, ta en
inmutning, t. ex. um e-e Grube 3. Ge-et pp.
0. adj. till sinnes, t. ex. fröhlich ge-et. jfr
anmuten. -en, ii -s 0, se -ung. -er, m -s - gruvt.
inmutare. m-erfüllt, se m-voll.
Muter‖krebs, m -es -e skalömsande kräfta, m-|n,
-te ge-t intr [Ä]’om kräfta etc. ömsa skal.
Mutllgefühl, n -[e]s känsla av mod. -geld, n
-[e]s -er 1. förr gesälls avgift för mästarprov. 2.
gruvt. inmutningsavgift, -groschen, m -s -, se
-geld 1.
mutier|en, -te -tintr[h] l.bioi. plötsligt
(språngvis) förändras, rautera. 2. vara i målbrottet.
mutig, a 1. modig, tapper, oförskräckt. Dem
Mreen gehört die Welt, dem Mreen lächelt das
Glück ordspr. lyckan står den djärve bi. 2. om
häst yster, -en, se ermutigen. M~keit, /0
1. modigt (tappert) sinnelag (väsen). 2. om
häst ysterhet.
Mutilation, f -en stymp|ande, ning, mutilation.
mutlos, a mod|lös, -fälld. M~igkeit, f -erø
mod|-löshet, -fälldhet.
mutmaßllen [’mmtma:], -[es]« -te ge-t zu ~ tr
förmoda, [på goda grunder] antaga, sluta sig
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
