Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - neotropisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neoteni. n-tropisch, a neotropisk. -vitalismus
[v], m - mos. neovitalism. n-zoisch, a geoi.
neozoisk.
Nepal‖er [’ne:], m -s -ese [le:], m -n -n,
-esin, f -nen invånare i Nepal.
Nepenth [’pent], m -[e]s -e, -es, f -(»-) 1.
farm. nepenthes. 2. bot., se Kannenstrauch.
neper[i]sch [’ne:], a nep[p]ersk, t. ex. ne
Rechenstäbchen.
Nephilalien [’fa:], pl ant. nefalier. -elin [’li:n],
m -[e]s min. nefelin. -elinbasalt, m -[e]s min.
nefelinbasalt. -oskop, n -s -e meteor, nefoskop.
Nephralgie [’gi:], f -n läk. nefralgi, njurkolik.
-ektomie, f -n läk. nefrektomi. -idie [’fri:dia],
f -n, se Niere 1. -it, m -[e]s -e min. nefrit. -itis
[’fri:], f O läk. nefrit, njurinflammation,
n-itisch, a nefritisk, njur-.
Nephro‖logie, f lära om njurarna, -pyelitis [Ii:],
f läk. nefropyelit, inflammation i
njurbäcke-net. -rrhaphie [ra’fi:]. f -n kir. nefrorhafi.
to-mie, f -n kir. nefrotomi.
Nepomuk [’ne:po-muk], m npr Nepomuk.
Heiliger n! F herre jeminil
Nepotlle [’po:ta], m -n -n nepot. n-isier|en, -té -t
intr [ä] öva nepotism. -ismus, m - O nepotism.
nepp‖en, -té ge-t tr P lura, skoja. N-er, m -s
-P skojare. N-lokal, n -s -e P nattlokal där
man lockas att göra ay med mjcket pengar.
Nept m -[e]s -e, -e, f -n, se Katzenminze.
Neptun [’tu:n], m npr 1. mytol. Neptunus. 2.
astr. Der n Neptunus. -bahn, f astr.
Neptunus1 bana. n^isch, a geoi. neptunisk. -ismus,
m - O geoi. neptunism. -ist, m -en -en geoi.
neptunist. -sjfest, n -es -e rom. aut. neptunalia.
-s|gürtel, m läk. neptunigördel. -s|trabant, m
-en. Der n astr. Neptunus|månen,
-drabanten. -us, se Neptun 1.
Nequitien [’kvr.tian], pl, se Nichtsnutzigheiten.
Nereid‖e [ne-re-’i:da], f -n mytol. nereid. -een
[’de:an], pl bot. nereider. n-enhaft, a
nerei-disk.
Nerfiing m -s -e, se Orf.
Nerg-, se Nörg-.
Nernstlampe [s], f -n ⚙ elektr. nernstlampa.
Nero [’ne:ro:], m npr Pi. 0rta -ne [’rö:] Nero.
NeroJiöl [’ne:roli], n -[e]s farm. neroliolja.
neron[ian]isch, N~, a neronisk.
Nerv [nsrf], m -s o. -en -en [-v-, ofta -f-], -e, m
-n -n (f -n) (dim. Nervchen) 1. anat. fysiol,
nerv. Motorischer n motorisk nerv,
rörelsenerv; sensibler n sensibel (sensoriell) nerv,
känsel-, ainnes|nerv; schwache nen haben äv.
vara nerv|svag, -klen (neurastenisk); sie hat
wieder ihre nen F hennes neryer krångla
igen; e-m an die nen gehen F fresta på ngns
nerver; an den nen leiden lida av
nervsvaghet, vara nervsjuk (neurastenisk), ha
klena nerver; e-m auf die nen fallen (gehen)
F ta på ngns nerver, ta på nerverna, göra
ngn nervös; das geht mir immer auf die nn
det har jag alltid svårt att tåla. 2. Midi, nerv,
kraft, spänstighet, energi. 3. bot. bladnerv.
4. sträng p& båge, stränginstrument,
n^en|abspan-nend, a nervförslappande.
Nerven‖abspannung [-v-, äv. [-f-], f nerv|avspänning, -] {+-f-], f nerv|avspän-
ning,+} -förslappning, n-ähnlich, a [-nervlik[-nande].-] {+nervlik[-
nande].+} -anfall, m -[e]s -e† nervattack, -arzt,
m -es -e† nervläkare, -äst, m -es -e† anat.
nervgren. -aufpeitschung, f bildl. nervhets.
n-auf-regend, a nervretande, irriterande,
aufre-gung, f -en nervös irritation, -bahn, f -en
fysiol, nervbana, -bau, m -[e]s 1. nerv[er]s
byggnad. 2. se -system, n-beruhigend, a
nerv|-lugnande, -stillande, -beruhigungsmittel, n
nervlugnande medel, -bündel, n (m),
-büschelchen, n nervknippe, -chok [Jak], m -s -s , se
-schock, -dehnurig, f -en läk. nerv|tänjning,
-sträckning, -durchschneidung, f -en kir.
neurotomi. -einheit, f -en fysiol, nervenhet,
neuron, -ende, n -s -endigung, f -era
nerv|-slut, -ände. -endplatte, f -n anat.
nervänd-platta. -entzündung, f -en nervinflammation,
neurit. n-erregend, a 1. fysiol, nervretande.
2. se n-aufregend. -erregung, f -en 1. fysiol,
nervretning. 2. se -aufregung.
erschütte-rung, f -en, se -schock, -faden, m -s -[/■], -faser,
f -n nerv|tråd, -fiber, -fäserchen, n, -fibrille
[’brila], f -n nerv-, neuro|fibrill. -fieber, n -s
nerv-, tyfoid|feber, -fülle, f * kraftfullhet,
spänstighet. -gebäude, n -s , se -system,
-ge-flecht, n -[e]s -e anat. nerv|fläta, -plexus. -geist,
m -es ᚼ nervfluidum. -gerüst, n -es -e bot.
ner-v|ation, -atur, -ering. -geschwulst, f -e† läk.
nerv|svulst, -tumör, neurom. -gewebe, n -s
-anat. nervväv. -gift, n -[e]s -e fysiol, nervgift.
-haut, f -e† anat. 1. se -scheide. 2. se Netzhaut.
-heilanstalt, f -en nerv|kuranstalt, -sjukhem,
n-heilend, a som botar (läker) nerverna,
nerv-läkande. -heilmiftel, se -mittel, -kanal, m -s -e†
nerv-, pulpa-, rot|kanal i tand. -kitt ,TO -[e]s anat.
nervkitt. -kittgeschwulst, f -e† läk. gliom.
-kit-zel, m -s nervkittling. -knoten, m -s - nervknut,
ganglie. n-knotenförmig,a ganglieformig.
-kompression, f -en läk. nervkompression,
-kopf-schmerz, m -es -en nervös huvud värk, migrän,
-kraft, f nervkraft, n-krank,
«nervsjuk,neuro-patisk, F nervös, -krankheit, f-en
nervsjukdom, neuros, -kristall, m -s -e mentol-,
mi-grän|stift. -kunde, f se -lehre, -kundige(r),
m o./adj. böjn. neurolog, -lähmung, f -en
nervförlamning. -leben, n -s nervliv. -lehre, f
neurologi, lära om nerverna, -leiden, n
nervlidande, neuropati. n-leidend, a nervsjuk,
neuropatisk. -leidende(r), m o./adj. böjn.
nerv|sjuk, -patient, -leitung, f -en fysiol,
nervledning. n-los, a utan nerver; kraftlös, utan
spänstighet. -mark, n -[e]s anat. nervmärg.
-masse, f, se -substanz. -mittel, n iuk.
nervmedel, neuroticum., -naht, f -e† kir. nervsutur.
-papille [’pils], f -n anat. nervpapill.
physio-logie, f nervfysiologi, -plastik [’plastik], f
kir. nervplastik, -plexus, m - -[se], se -geßecht.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
