Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Oberschenkelbein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m lår. -schenkelbein, n -[e]s -e lårben,
-schergang, m -[e]s -e† översta råhult. -schicht,
f -en övre lager el. skikt. Die gebildete
r den bildade överklassen. -schiedsrichter
[ts], m högsta skiljedomare, ⚔
överstrids-domare. -schiff, n -[e]s -e »£. över|skepp,
-vattenskropp, o-schlächtig [Jls^], o-schiägig,
a 1. ⚙ överfalls-, t. ex. res Rad. re Mühle
kvarn med överfall. 2. bot. överliggande.
-Schreiber, m förste bokhållare, -schule, f -n
högre skola, -schulkolleg|ium, n-iums -ien
skolöverstyrelse. -schulrat, ni -[e]s -e† 1. se föreg.
2. ledamot av skolöverstyrelse, -schwelle,
f -n ⚙ suick. överstycke i dörrkarm,
schwe-ster, f -n översköterska, -see, m npr geogr.
Der r O vre Sjön. -segel, n 4* a) märssegel;
b) bramsegel. -Seite, f n över|sida, -del,
övre sida. -sekund|a [’kunda:], f -en motsv.
andra [gymnasie]ringen. -sekundaner [’da:],
m lärjunge i andra [gymnasie]ringen, F
andraringare. -siltir [’lu:r], ra -s geoi.
över-silur. -Sprung, m -[e]s -e†, *e -fach 2.
Oberst, P öberst, a sup. överst, högst, förnämat,
främst, skol. primus, t. ex. der Ore in der
Klasse. Zu r överst, högst; re Behörde
av. överstyrelse; das Ore zu unterst t\. das
Unterste zu r el. alles zu unterst una zu r
kehren vända upp och ned på allt, vända
allt huller om buller; das Ore nach unten
gekehrt upp och nervän|d(-t). jfr Oberste[r).
Oberst m -en -era överste. Frau r N.
överst-innan N". ■ . .
Ober‖staatsanwalt, m -[e]s -e[f] motsv.
advokat-fiskal. -Stab, m -[e]s -e† ⚔
regementssta-bens officerare, -stabsarzt, m -[e]s-ef ⚔
regementsläkare. -stadt, f övre (den högre
belägna) delen av en stad. -ständer, m skogsv.
överståndare, o-ständig, a bot. översittande.
-Statthalter, m överståthållare, -steiger, m
ung. gruvfogde, -stein, m -[e]s -e ⚙ kvarn,
översten, löpare. -Stempel, m O patris.
Oberst[en]lirang, m -[e]s överstes rang, -stelle,
f -n överstebeställning.
Oberüste|(r), m adj. böjn. överordnad, förman,
skoi. primus, friare ledare, hövding, t. ex. die
-n des Volkes. -steuer|mann, m -[e]s -er† 0.
-leute ⚓ förste styrman, överstyrman, ⚔
flagg|underofficer, -styrman. -stimme, f -n
mus. överstämma.
Oberstllin, f -nen överstinna, -inhaber, m ⚔
hedersöverste, -leutnant [’oi-’loyt], m -s -e 0.
-s överstelöjtnant.
Ober|stock, m -[e]s -e†, se -geschoß.
Oberstllquartiermeister [’o^’thr], m ⚔ i Österrike
generalkvartermästare, -schenk, m -en -en
överste munskänk. -Stellvertreter, m, se
-leut-nant.
Ober]]stübchen, ra (dim. av följ.) F skämts,
hjärnkontor. Bei ihm ist’s im ~ ni cht „richtig ban är
inte riktigt klar i knoppen, han har en skruv
lös. -stube, f -n vindskammare, -stufe, f -n
överstadium, högre (högsta) stadium.
Oberstwachtmeister [’oi-’vaxt], m ⚔ endast vid
tiiitai. Herr r! herr major!
Ober‖tasse, f -n kopp. -taste, f -n mus.
övertangent, svart tangent, -teig, na Bierteig, -teil,
m (ra) -[e]s -e 1. över-, ovan|del. 2. ⚙ a) se
-körper 2; b) gjut. formkappa. 3. »i«, se -schiff.
-terti|a [tsia:], f -era motsv. femte klassen vid
aiim. läroverk, -ton, m -[e]s -e† mus. överton,
-tor, n -[e]s -e ⚙ övre slussport, -tribunal
[’na:l], ra -s -e rcrr högsta domstolen i Berlin,
-trumpf, m -[e]s -e† kort. matador, -verdeck,
se -deck. -Verwaltungsgericht, ra -[e]s -e motsv.
ung. regeringsrätt, -veterinär [v-’nsr], m -s -e
⚔ motsv. bataljonsveterinär, -vormund, m -[e]s
-e o. -er† överförmyndare. -Vormundschaft, f
-era, -vormundschaftsamt, n -[e]s -erf,
-vor-mundschaftsgericht, n -[e]s -e ung.
förmyndar-kammare. -vorsteher(in), m (/) [-[över]direk|-tör, -] {+[över]direk|-
tör,+} -tris. -wade, f -n tjocka delen av vaden,
ob|erwähnt [’op], a ovannämnd, ovan anförd.
Obsr‖wärter m överskötare, o-wärts, adv 1.
uppåt. Von r kommen »t» komma med
strömmen. 2. på översidan, -wasser, n -s 1. se -lauf
1. 2. ⚙ överfall. ~ bekommen, erlangen el.
gewinnen (haben) bildl. få (ha) överhand el.
övertag[et] el. vind i seglen, o-weibig, a bot.
epigyn. -weit, f övre världen i motsats till
underjorden. -werftdirektor, m -s -en ⚔ varvschef.
-werk, n -[e]s -e 1. i orgel öververk. 2. se
-schiff, -wind, m -[e]s -e övre luftström;
sekundärluft. -wuchs, m -es, se -holz.
ob|erzählt [’op], se -erwähnt.
Ober]]zahn, m -[e]s -e† tand i överkäken el. F
övre munnen, -zeremonienmeister [-[’oi-’mo:-nian], -] {+[’oi-’mo:-
nian],+} m överceremonimästare, -zeug, n -[e]s
-e yttertyg, koii. över-, ytter|kläder, -plagg,
-zimmer, n rum i övre våning, -zolieinnehmer,
m motsv. ung. tullförvaltare, -zugmeister, m
järnv. tågmästare, -zwei, i Baden, se -sekunda.
obügedacht, -gemeldet, -genannt [’op], se
-erwähnt. -gleich [op’glaig], f jora/fast[än],ehuru,
oaktat, -haben, tr ha sig ålagd (ålagt),
-handen, adv sty., se vorhanden, -herrschen, intr [h]
härska över. O-hut [’op], f be|skydd, -skärm,
förvar, vård, t. ex. e-n in seine r nehmen.
-ig [o:], a ovanstående, föregående, t. ex. res,
aus (in) rem, im ren; ovannämnd, ovan
sagd, t. ex. der (das) Ore, in dem Oren.
obisch, a. Der Ore Meerbusen geogr. Obviken.
Objekt [op’jskt], ra -[e]s -e nios.,gram. m.m. objekt;
föremål, ämne; syfte-, ända|mål. Direktes
el. näheres r gram. direkt objekt,
ackusativobjekt; entfernteres r gram. indirekt objekt,
hänsikts-, dativ|objekt. -[en]tisch, m -es -e
objektbord. -fall, m -[e]s -e† gram. ackusativ,
-halter, m objekthållare. o~iv [’ti:f, ’ti:va],
a objektiv, a) verklig, b) saklig, opartisk,
-iv, n -s -e, -ivglas, n -es -er† opt.
objektiv[glas, -lins].
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
