Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - pomadieren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pomadllieren, se -isieren. -ig [’ma:], a F
fleg-matisk, maklig, loj, indolent, F masig. rer
Mensch äv. slöfock, -isier[en, -te -t tr
pomadera, ingnida med pomada.
Pomaquinte [’kvinta], se Koloquinte.
Pomeisel [’ai], m -s - bot. Boletus luteus smörsopp.
Pomeranze [’rantsa], f -11 1. bot. Citrus Aurantium
r. »mara pomerans-, bigaradie[träd]. 2. frukt
pomerans. 3. F, se Landpomeranze.
Pomeranzen m -s F pomeransbrännvin.
-äp-felchen, pl farm. pomeransknopp. p-artig, a
pomerans|artad, -lik. -baum, m -[e]s -e†, se
Pomeranze 1. -bitter, n kem. liesperidin. -biüte,
f -n pomeransblomma. -biüten|öl, se
Orangen-blütenöl. -biiiten[wasser, n -s farm.
pomerans-bl om vatten, -falter, -flügel, m zool. a) coiias
hyaie ljusgul höfjäril: b) c. edusa rödgul
hö-fjäril. -frucht, f -e† pomerans. -hain, m -[e]s
-e pomeranslund. -händler(in), se
Orangen-händler(Jn). -härtling, m -s -e bot. Scleroderma
vulgare allmän rottryffel. -haus, se Orangerie.
-kiirbis, m bot. Cucurbita aurautia apelsinpumpa,
-laus, se Orangenschildlaus. -likör, m -s -e
pomerans-, orange|likör. -limonade [’na:da],
se Orangeade. -Öl, se -schalen\öl. -schale,
f -n pomeransskal. -schalen|öl, n -[e]s
bi-garadolja, eau de Portugal, -vogel, m zool.
1. se Goldkiebitz. 2. se -falter.
Pommer m -n -n 1. pomrare. 2. F bildl. ä)
trögmåns; b) dummerjöns. 3. zool. a) Canis
pomera-nus pommersk el. tysk spets; b) pommersk
häst. 4. mus. bombardon[g]. -eilen [’relän],
n npr geogr. hist. Pommerellen, Lill-Pommern.
-in, f -nen pommersk kvinna, p-isch, a
pommersk. ~e Gänsebrust rökt gåsbröst; das Pre
Haff geogr. Stettiner haff. -land, ra-[e]s, -n, ra
npr Pommern, p^sch, se prisch.
Pommesine [’zi:na], f -n, se Apfelsine.
Pomochel [’mo], m -s - iagty., se Dorsch 1.
Pomolog‖[e], m -en -en pomolog, fruktkännare,
-ie, f -n pomologi. p-isch, a pomologisk.
Pomp m -[e]s -e pomp, ståt, prakt, stass. f v»
und Pracht pomp och ståt.
Pompadour [pompa*’du:r], m -s -e o. -s [-pompa-dour[väska].-] {+pompa-
dour[väska].+}
Pompe [’pompa], f -n 1. pump. 2. bot., se
Esels-gurke.
Pompejllaner [’ja:], I. m -s - pompejan. II. a
pompejansk, -anerin, f -nen pompejanska,
p-anisch, se -aner II. -i [’pe:ji:], ra npr [-Pom-pe[j]i.-] {+Pom-
pe[j]i.+} p-isch [’pe:jij], se -aner IL -|us, m npr
(ack. ibi. -era) Pomp|ejus, -eius.
Pompelmus [’pompalmu:s], m -es -e 1. frukt
pompelmus. 2. äv. -agrume, -baum, m bot.
Citrus sinensis var. decumana pompelmusträd. -6
[’mu:za], f -n, se Pompelmus.
pompllen, -te ge-t intr [h] se prangen, -haft,
se -ös. P-haftigkeit, f pomp, prakt, ståt.
Pompier [per-, pompT’e:], m -s -s brandsoldat.
Pompon [po-, pom’po:], m -a -s pompong. -lilie,
f bot. Liiium pomponium scharlakanslilja.
pompös, « (sup. -est) pompös, praktfull,
ståtlig; om stil svassande, högtravande; studentslang
förträfflig, famös, pampig.
Pomuchel [’mo], m -s - lågtv., se Dorsch 1.
Pön [pø:n], f -en jur. bötesstraff. p~al [’na:l],
a straff-, -al]e, ra -es -ien, se -al[kodex.
p~ali-sier|en, -te -t tr jur. vid vite förbjuda, -aiität,
f -era sport, penalitet, tilläggsvikt. -al|kodex,
m -[es] -e o. -kodizes strafflag,
ponceau [po-’so:], a ponso. n -s ponso
bjärtröd färg.
Poncelet|rad[posa’ls:], n -[e]s -er† O Poncelet-
hjul vattenhjul.
Poncl|ette [po-’ssta], f -n, se 2. Pauset, p-ier|en
[pcr’si:], -te -t tr ⚙ 1. se 2. pausen. 2. se
bimsen 1.
Ponder‖abilien [’biplan], pl ponderabilia,
väg-bara ämnen, p-ier|en, -te -t tr överväga,
ponier|en [’ni:], -te -t tr 1. ponera, antaga,
förutsätta. 2. deponera pengar, e-m hos ngn. 3.
studentslang. E-m etw. r bjuda el. se ngn på ngt,
bestå ngn ngt, spendera ngt på ngn.
Pon|ies [’po:nis], se -V.
Pönitenz [’tsnts], f -era 1. kyrki. penitens,
bot|-göring, -övning, kyrkobot. 2. F plåga,
syndastraff. -ial|buch [tsT’a:l], ra -[e]s -er† kyrki.
pe-nitentialbok. -iar [tsT’a:r], m -s -e kat. kyrk.
penitentiar[ie]. -iar|haus, n -es -erf
korrektionsanstalt, tukthus, -iar[system, n -s -e
fångvård penitentiärsystem.
Ponte [’ponta], f -n färja, flygbrygga.
Pontifex [’pön], m -[es] -e o. äv. Pontifces [’ti:-
fi’tses] ant. pontifex.
pontifik‖al [’ka:l], a pontifikal. P-al|e, n -e[s]
-fera kyrki. pontiflcale, ritualbok. P-alien,
P-al|-kleider, pl, P-al|kleidung, f biskops|skrud,
-or-nat. P-at [’ka:t], n -[e]s -e kyrki. pontifikat,
påve-, biskops|värdighet.
pont‖inisch [’ti:], a pontinsk. Die Pren
Sümpfe geogr. Pontinska träsken, -isch, a
pon-tisk. re Maus, se Zieselmaus; rer Rhabarber
bot. Eheum rbaponticum vanlig rabarber. P-ius
[’pontsTus], se Pilatus 1.
Ponton [po*-, pon’to:], m -s -s O o.X ponton.
-bahn, f -en järnväg [delvis] byggd på
pontoner. -blech, n -[e]s -e plåt till pontoner,
-brücke, f -n ponton|bro, -brygga, ⚔
krigsbro. -dock, n -s -e o. -s pontondocka,
flytande docka, flytdocka. -ier[po-jponto^nhr],
m -s -e ⚔ pontonjär. -karré, f -ra, -karren, m
-s -, se -wagen. -kolonne, f -n ⚔
krigsbroko-lonn. -krän, m -[e]s o. -era -e[ra] o. -e† ⚙
pon-tonkran, flytande krän. -train [tr?:], m -s -s ,
se -kolonne. -wagen, m -s - ⚔ pontonvagn.
Pontus, VI npr geogr. 1. Der r »nt. land Pontus.
2. ~ Euxinus [oy’ksimus] äv. Svarta havet.
Ponum [’po:num], n-s-s P ansikte, ’syn’,
’syna-ment’.
Pony [’po:-, äv. ’poni:], m (ra) -s -s o. äv. Ponies
[ni:s] ponny[häst]. f, se -frisur. -franse,
f-n, -frisur [’zu:r], f -era F ponnyfrisyr, -fuhr-
⚙ saknar plur. † omljud.’ F familjärt. P lägre språk. mindre brukl. miluàriisK. term. nL» sjöterm. O teknisk term,
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
