Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - Reiberei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-erei, f -en 1. se -ung 3. 2. provokation,
gyckel, skoj, F gruf£; jfr reiben III. -erin, f -nen,
se -er U-e|trommel, f ~n O lantbr. [-klöver[frö]-nötare.-] {+klöver[frö]-
nötare.+} -feuerzeug, n -[e]s -e rivtyg eiddon.
-fläche, f -n strykplån pä, tändsticksask, -gummi,
n (m) -s kautschuk, radergummi, -holz, n -es
-erf 1. se -zündhölzchen. 2. ⚙ se -scheit. 3.
a) frihult, avvisarlist, sngband; 6) se
Prell-pfahl 2. -hölzchen, se -zündhölzchen.
-kartof-feln, pl riven potatis, -keule, f -n mortelstöt.
-kissen, n rivtyg à elektricitetsmaskin. -lappen, m
-s - lapp att gnida med; poler-, skur|lapp.
-ling, m -s -e, se Bratling 1. -maschine, f -n
⚓ rivmaskin, -napf, m -[e]s -e†, se -äsch.
-platte, f -n 1. Strykplån för tändstickor. 2. zool.
radula hos blötdjur. 3. ⚙ riv-, kross|häll.
»presse, f -n ⚙ litogr. stång-, galg|press. -pulver [f],
n -s - smärgel, -rad, se -ungs\rad. -schale, f
~n O rivskål. -Scheibe, f -raønav-,luns|ringPå,
vagn. -scheit, n -[e]s -e[?’] O 1. se Lenkscheit.
2 mur. putsbräde, -schiene, f -n, se
Lenkscheit. -sel, n -s - riven (avskaven) massa, -stein,
m -[e]s -e ⚙ mål. rivhäll; farm. m. m. rivsten,
löpare; typ. färgrivningssten. -Stößel, m, se -keule.
-tabak, m -[e]s -e rapé. -trommel, f -», se-zoalze.
Reibung, f -en 1. riv|ande, ning, gnid|ande,
ning, gnuggande, gnoende, frotterande,
-ing, poler|ande, -ing, skavning m. m.; jfr
reiben. 2. mek. friktion. Gleitende n
glidningsfriktion; innere n viskositet; rollende
(wälzende) n rullningsfriktion; ruhende n, n der
Ruhe vilofriktion; ohne n äv. friktionslös. 3.
bildl. split, tvist, slitning, sammanstötning,
äv. friktion.
ReibungsIIarbeit, f O friktionsarbete, -bahn, f
en järnv. adhesionsbana. -breccie [brstja], f
-n geoi. rivningsbreccia. -bremse, f -n ⚙ järnv.
friktionsbroms, -elektrisiermaschine, f -n
gnidningsmaskin. -elektrizität, f fys.
gnid-nings-, friktions|elektricitet. -fläche, f -n
berörings-, friktions|yta. -getriebe, n -s - ⚙
friktionsväxel, -hammer, m -s -† ⚙
friktions-hammare. -kegelrad, n -[e]s -er† O koniskt
friktionshjul. -koeffizient, m -en -en mek.
friktionskoefficient, -kontakt, m -[e]s -e ⚙
eiektr. friktionskontakt. -kupp[e]lung, f -en
⚙ friktionskoppling, -leitrolle, f -n ⚙
frik-tions|kula, -trissa, -rulle, -lokomotive [v], f -n
friktionslokomotiv, r-los, a friktionslös, utan
friktion, -losigkeit, f O friktionslöshet.
-moment, n -[e]s -e ⚙ friktions moment, -punkt,
m -[e]s -e friktionspunkt, -rad, n -[e]s -erf
⚙ friktionshjul. -rolle, se -leitrolle. -scheibe,
f -ti O planhjul, friktions-, diskus|skiva.
-verlust, m -es -e ⚙ friktionsförlust.
-Vorgelege, n -s - O mellanaxel med friktionshjul.
-walze, f -n ⚙ friktionsrulle. -wärme, /ø
friktionsvärme, -widerstand, m -[e]s -e† mek.
friktions|motstånd, -kraft, -winkel, m
friktionsvinkel. -zahljy -en, se -Jcoefßzient.
-Zünder, m ⚔ art. friktionständrör.
Reibüvergoldung, f O kall förgyllning.
-Versilberung, f O kall försilvring. -walze, f -n ⚙
rivvals. -weib, n -[e]s -er skämts, skurgumma,
-wohl, m, se Brustbohrer, -zeug, n -[e]s -e, se
-kissen. -zündhölzchen, n -s - stryk-, fosfor-,
svavel|sticka.
reich, a rik, t. ex. ne Beute, gruvt. nes Erz, ne
Länder, Leute, Phantasie, Schätze, Städte,
~ ausgestattet, illustriert; riklig, t. ex. ner
Ersatz, ner Segen, ne Vergeltung, n
belohnen, ersetzen, vergelten; ymnig, t. ex. bibl. Ydie
sieben nen Jahre; präktig, magnifik, dyrbar,
t. ex. ne Einrichtung e-s Hauses, ne Kleider,
sich n kleiden. Rne(r), se särsk. art.; arm und
n, n und arm fattiga och rika; arm und n
gilt im Tode gleich ordspr. arm och rik gör
döden lik; heute n, morgen arm ordspr. i dag
köpman, i morgon tiggare: ~ an (dat.), t von,
i högra spr. ibi. gen. rik på; ~ an Gedanken m. m.
äv. tankerik m. m.; ~ an Geld förmögen,
penningstark: ne Anzahl stort (betydligt) antal,
riklig mängd; ne Ernte rik[lig] el. ymnig
skörd; e-e ne Fülle von Beiegen m. m. en
rikedom på; Gabe frikostig gåva; nes
Gastmahl präktigt (storartat) gästabud; ner Geist
rik el. mäktig ande; e-e ne Heirat tun, se ~
heiraten; ne Landschaft rikt omväxlande
landskap; mäßig leben macht ne Leut’ ordspr.
ung. den som spar han har; ner Leute Kind,
Kind ner Leute rikemansbarn; ner Mann äv.
rikeman; er ist ein ner Mann en rik man (karl)
el. F rika kar’n; in nem Maße i rikt el.
ymnigt mått, i riklig mån; e-e ne Partie
machen, se ~ heiraten; ne Reime metr. rimes
riches; ner Stoff rikt ämne; um tausend
Mark, um e-e Erfahrung ner tusen mark,
en erfarenhet rikare; e-n n beschenken giva
(förära) ngn rika skänker; ~ heiraten gifta
sig rikt, göra ett rikt parti (gifte); e-n n
machen äv. rikta ngn; an (dat.) el. durch etw.
n werden bli rik på ngt.
Reich, n -[e]s -e 1. äv. bildl. rike, t. ex. das
Deutsche n, die nordischen ne, das n Gottes, die
drei ne der Natur, das n der Lüfte, der
Phantasie, der Schatten, das n ist in
Aufruhr; föråidr. [herra]välde, t. ex. sein n ist zu
Ende. Das n ibi. Tyska riket; Dein n
komme! tillkomme Ditt rike! das n Israel Israels
rike; das himmlische n, das n der Mitte det
himmelska riket, Mittens rike, Kina; das
schwedische n Sveriges rike; im n der
Möglichkeiten inom möjlighetens sfär el. gränser;
im n der Ungewissheit schweben sväva i det
ovissa. 2. ibi. riksständer, t. ex. Kaiser und n.
Von ns wegen å ständernas vägnar, från
ständernas sida.
reichllbegabt [’raiq-’gaibt], a rikt begåvad,
«begütert, a mycket förmögen, försedd med
gods OCh guld. -besetzt, a om bord yppig,
dignande av rätter, -blätt[e]rig, a
rikbladig,bladrik. R-blei, n -[e]s O metall, bly med 2 % sil-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
