Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Scheitelabstand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
~ e-r Linie en linjes ändpunkt[er]; ~ es
Winkels mat. en vinkels spets. 5. bildl.
höjdpunkt, topp[punkt], -abstand, m -[e]s -e†
astr. zenitdistans. -äuge, se Parietalauge.
-bein, n -[e]s -e anat. hjässben. -ecke, f -w mat.
toppvinkel, -fläche, f -n 1. hjässa[ns yta].
2. topp-platå på berg. 3. vertikalplan,
ge-burt, f -en läk. kronbjudning, -gegend, f -en
anat. hjässparti. s~g[e]rade, se sprecht, -haar,
ii -[e]s -e hår på hjässan, -käppchen, n kalott,
-kreis, se Ilöhenkreis. -linie, f -n astr.vertikal-,
lod-, zenitallinje. S~|n, scheit[e]le -te ge-t
1. tr bena, t. ex. die Haare II. refl. Sich
~ [låta] bena sig, t. ex. das Haar -t sich.
III. Gescheitelt pp. o. adj. vani. i sms. med så el.
så beskaffad topp (kam). Hochgescheitelte
Berge berg med höga toppar (kammar), -n,
n -s 0, se -ung. -punkt, m -[e]s -e 1. hjäss-,
höjdjpunkt. 2. astr. ⚓ zenit. 3. mat. [vinkel-]
spets; kurvas, kulbanas högsta punkt. 4. bildl.
kulmen, höjdpunkt, t. e.:. der ~ des Lebens.
Sprecht, a vertikal, perpendikulär, lodrät,
-ung,f-eii hårets benande. -wert, m -[e]s
maximivärde, amplitud, -wicklung, f -en elektr.
parallell-lindning. -winkel, pl mat.
vertikalvinklar. -zelle, f -n bot. toppcell.
scheit|en, -est ~ete ge-et tr hugga, klyva ved.
Scheiterübeige, f -n sty. ved|stapel, -trave,
-häufen, m -s - [vedtrave till] bål. E-n zum ~
verurteilen döma ngn till bålet, s- n, [-scheit[e]re-] {+schei-
t[e]re+} -te ge-t intr [s o. h] 1. »i* stranda,
förlisa, lida skeppsbrott, t. ex. das Schiff -te an
der Küste. 2. bildl. stranda, gå om intet, t. ex.
sein Plan -te; misslyckas, slå fel, t. ex. der
Versuch -te. Ge-te Hoffnungen felslagna
förhoppningar; ge-tes Unternehmen misslyckat
företag; daran -t meine ganze Kunst därtill
uppbjuder jag förgäves ali min konst, där är
ali min konst förgäves, -n, n -s 0, -ung, f
en 1. strandning, förlisning, skeppsbrott.
2. misslyckande, felslående; omintetgörande.
Scheiti|flöße, f -n Ung. timmerränna, -hauer, m
-s - vedhuggare, -holz, n -es -er† vedträ;
ved koii., famnved. -meiler, m kolmila. s-recht,
a rät[linjig], rak. ~er Bogen ark. rakt valv.
-waldholz, se -holz.
1. Schekel. m -s - ⚓ svivel, lekare; jfr Schäkel.
2. Schekel, se Sekel.
Scheibe, f -/» 1. kviga. 2. se Schelfe.
1. Scheich, m (n) -[e]s -e sty. pråm.
2. Scheich, m -[e]s -e ’jättehjort’, troligen älg.
Scheide, f npr floden Scheide.
Schelf, n -s -e geogr. ’schelf’, kustplattform.
Schelf [e, f -n skal, [frukt]hylsa; [blom]fjäll.
s-|en, -te ge-t. se s-ern. s-[e]rig, a fjäll|ig, -ande,
bläddrig, som fjällar (flagar) sig. S-er|n,
schelf[e]re -te ge-t intr [/i] fjälla (flaga) sig.
s-rig, se s-erig.
Schellack [’Jslak], m -[e]s -e schällack,
schellack harts, stiert, a schällackerad. -politur, f
en schällackpolityr.
Schelllladler, se Entenadler, -axt, f -e† saitv.
salt[brytnings]yxa. -beere, f -n mullbär.
Sche‖‖e, f -n 1. bjällra, skälla, pingla; mindre
klocka, ringklocka. Der Katze die ~
anhängen hänga bjällra på katten; e-e klingende ~
bibl. en klingande cymbal. 2. handjklovar,
-bojor. 3. rungande Örfil, F Orre. 4. i ty. kortsp.,
motsv. ruter. 5. se Küchenschelle. 6. zool. Daiium
ga lea art tunn-, fat[snäcka. 7. veter. testikel på
häst. 8. ⚙ bandklämma, -eisen, n ⚙ nitstans.
1. schell|en, -te ge-t intr [ä] ringa På klocka.
Dem Diener ~ ringa på betjänten. S~, n -s ⚙
ring|ande, ning.
2. schell[en, -te ge-t, se zerschellen.
3. schell en, -te ge-t nty., se schälen.
Schellen, n -s -, se Schelle 4. -acht, f -en motsv.
ruteråtta, -as, n -ses -se motsv. ruteräss.
-banner, n -s - motsv. rutertia. -bäum, m -[e]s -e† mus.
halvmåne, s-behangen, a behängd med
bjällror. ~es Pferd häst med bjällerkrans. -blume,
f bot. Adenophora bägarklocka. -bube, m -n -n,
se -unter, -daus, n -es -e, se -as. -ente, se
Klangente, s-förmig, a i form av en liten
klocka; bjällerformig. -geklingel, n -s
bjällerklang. -geläut|[e], n -[e]s O 1. bjällerklang. 2.
bjällerkrans. -horn, n, se Schelle 6. -kappe, f
-n narrkåpa med bjällror, -klang, m -[e]s -e†
bjällerklang, -könig, m -[e]s -e motsv.
ruterkung. -narr, m -en -en bjällerbehängd narr.
-ober [ro:b], m -s - motsv. ruterdam. -pferd, n
-[e]s -e häst med bjällerkrans. -schütten, m
släde med bjällror, -schlotter, m, se
Küchenschelle. -schnecke, f, se Schelle 6.
Schell ente, se Klangente.
Schellenlltracht, f -en hist. bjällerbesatt dräkt,
s-tragend, a bjäller|bärande, -behängd.
-Irom-mel, f -n tamburin, -unter [’un], m -s - motsv.
ruterknekt, -zeug, n -[e]s bjällerbesatt
seltyg. -zug, se Klingelzug. — jfr Glocken-.
Scheller m -s - 1. en som ringer, ’ringare’.
2. offentlig utropare med klocka. 3. klockare.
Schellfisch m zool. Gadus æglefinus kolja, -teufel,
m zool. Callionymus sjökock.
Schellhammer m -s -† O sätthammare.
Schellhengst, se Schälhengst. S-ig, a dial.
uppbragt, rasande, ursinnig.
Scheinst, se Cellist.
Schellkraut, Il bot. Chelidouium majus skelöl’t.
Schello, se Cello.
Schell‖stück, se Schalstück 1. -würz, f, Se -kraut.
Schelm m -[e]s -e 1. skurk, bov, bedragare,
skojare, ᚼ skälm. An e-m zum ~ iverden bedra
(lura) ngn; e-n zum ~ machen göra ngn till
(stämpla ngn som) bedragare; auf e-n ~
ge-hören anderthalb ordst. ung. ont skall med ont
fördrivas; ein ~ der mehr <i>gibt als er hat <small>ordspr.</i></small>
skälm den som ger mer än han har. 2.
stackare, kräk, t. ex. der arme 3. skälm, skalk,
lurifax, filur, skämts, kanalje, rackare, skojare,
t. ex. du kleiner Der ~ sieht ihr aus den
Augen hon har en skälm (skalk) i ögonen
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
