Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schöngrün ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
des) Perlgras, -grün, se Zinnobergrün,
-härlein, n, se Eberwurz, -heit, f -en 1. skönhet
äv. konkr., t. ex. gefeierte fägring. 2. ‡
r^en artigheter, komplimanger.
Schönheits‖bad, n -[e]s -er† skönhetsbad.
s-be-geistert, a skönhetsdrucken; entusiastisk för
allt skönt, -begriff, m -[e]s -e skönhetabegrepp,
-durst, m -es törst (längtan) efter skönhet,
-fehler, m skönhets|fel, -defekt, -fleckchen, se
-pßästerchen. -gefühl, n -[e]s -e
skönhets|-känsla, -sinne, -lehre, f e§tetik. Ijnie, f -n
skönhetslinje, -mal, n -[e]s -e o. -erf
skönhetsfläck. -mittel, n skönhets-,
förskönings|-medel. -pflästerchen, n skönhetsmusch,
»pflege, f skönhetsvård. s-reich, a rik på
skönhet, mycket vacker, -seife, f -n skönhetstvål.
-sinn, m skönhetssinne, s-trunken, a
skönhets-drucken. s-voll, a full av skönhet, -wasser,
n -s -† skönhetsvatten.
schonisch, a skånsk.
schönj|köpfig, a med vackert huvud, -laubig, a
poet. skönlövad.
Schönl|läufer, -leibkäfer, m zool. caiosoma
larv|-dödare, -mördare. -Iilie, se Trichterlilie, -ling,
m -s -el. sprätt, snobb. 2. se Meerjunker.
s-lockig, se s-gelockt. s-malend, a
förskönande, ’skönmålande’; optimistisk, -maler, m -s -
1. konst|målare, -när, artist. 2. bildl.
skönmålare; optimist, -malerei, f -en bildl.
skönmålning; optimism, -mütze, f bot. Eucalyptus
gummiträd, -pflästerchen, Se
-heitspßäster-chen. -rebe, f bot. Eecremocarpus skönhetsranka.
-redner, m 1. vältalare; retoriker. 2.
fras-makare. -red[n]erei, f -en 1. vältalighet;
retorik. 2. frasmakeri. s-rednerisch, a 1.
vältalig, retorisk. 2. frasrik.
Schon‖revier, n -[e]s -e 1. jakt. Ask. fridlyst
område. 2. se -ung ⚓ äv. u^. nationalpark, s-sam,
a skonsam, aktsam, rädd Om sig etc.
Schönschreiblle|kunst, f skönskrivningskonst,
kalligrafi. S-en, schrieb schön
schöngeschrieben intr [Å] skriva kalligrafiskt, vara
skönskrivare. -en, n -s skön-, väl|skrivning. -er,
m skönskrivare, kalligraf. -heft, n -[e]s -e
skön-, väl|skrivningshäfte. -kunst, se -e|kunst.
-ung, f -en, se -en.
Schönlischrift, f skönskrift. -Schwätzer, m
finsmakare. -seherei, f -en optimism, -seite, f
-n tygs rätsida, räta. s-seiig, a ᚼ estetisk.
Seligkeit, f O i esteticism, -sieht, f -en
vacker utsikt[spunkt]. -Sittich, m zool. Euphema
puichella praktpapegoja, -spinner, m zool.
Caiii-morpba glansspinnare. -st(e), n adj. böjn. det
[allra] vackraste, t. ex. auf das -ste bedacht
sein, s-stens, adv. Danke f v»/ tack så
mycket! mycken tack!
schöntu‖end, a 1. inställsam, fjäskig. 2.
till-gjord; kokett, förtig. S-er, m -s - 1.
inställsam människa; smickrare, fjäsk[er]. 2.
kur-tisör. S-erei, f -en 1. inställsamhet, fjäsk.
2. tillgjordhet; koketteri; kurtis, flört. S-erin,
/-nen, se S-er. -erisch, a 1. inställsam,
fjäskig. 2. fallen för koketteri (flört, kurtis).
schön|tun, tue (tat) schön -getan -zutun intr [ä]
1. vara inställsam, fjäska; göra sig till. 2.
kokettera; kurtisera, flörta. S~, n -s 0, se
Schöntuerei.
Schon|ung f -en, se -en.
Schonung, f O 1. skonande; sparande; var-,
akt|samhet. 2. skonsamhet, för|skoning,
-barmande, nåd, t. ex. um ~ flehen. 3.
hänsynstagande, överseende. 4. -en skogsv. fridlyst
område, fredad (skyddad) [ung]skog. Sich
(dat.) e-e ~ im Gesicht anlegen F lägga sig till
med skägg, s^s|bedürftig, a i behov av
skonsamhet, som fordrar skonsam (varsam)
behandling. -sjbrille, f -n skyddsglasögon,
konserver, s^s|los, a skoningslös,
obarmhärtig; utan förbarmande, -s|losigkeit, f O
skoningslöshet, obarmhärtighet.
Schönungsmittel, n klarmedel för vin etc.
schonungsl|reich, a skonsam, överseende,
hänsynsfull. S-revier, se Schonrevier. -voll, se
-reich. S-zeit, se Schonzeit.
schönwangig, a med vackra kinder (vackert
ansikte), förr fager under ögonen.
Schonwild, n -[e]s jakt. förbjudet vilt.
schönwissenschaftlich, a belletristisk.
Schonzeit, f -en jakt. ßSk. förbjuden tid.
1. Schopf, m -[e]s -e† sty., se Schuppen.
2. Schopf, m -[e]s -e† (dim. Schöpf \chen, -lein)
1. hjässa. 2. virvel, hårtofs på hjässan; äv. bildl.
lugg, kaluv, kalufs. E-n beim f\> fassen ta
(hugga) ngn i kaluven; die Gelegenheit beim
~ fassen (nehmen) gripa tillfället i flykten.
3. hasts pannhår; fågels fjäderbuske. 4. skog.
spetsig (smal) [träd]topp. 5. bergs topp,
hjässa. 6. bot. [hår]tofs. -adler, m zool.
sPizae-tus occipitalis tofsörn. -antllOpe, f zool.
Cephalo-phus mergens äkta dykare.
Schöpfapparat m -[e]s -e ösanordning, skopa.
schopfartig, a virvel-, [hår]tofs|liknande,
tofs-artad.
schöpfbar, a som kan ösas.
Schöpfllbrett, n -[e]s -er ⚓ kvarnhjuls-,
tur-bin|skovel. -brunnen, m -s - vanlig brunn att
ösa ur. -bütte, f -n ös|kärl, -kar, -hink.
Schöpfchen, n -s se Schopf.
Schöpf‖e, f -n 1. ös|kar, -kärl, skopa. 2.
vat-tenhämtningsställe. -eimer, m 1.
vattenämbar, bytta att ösa med. 2. ös-, mudder|skopa.
S-|en, -te ge-t tr o. intr [h] 1. ösa, t. ex.
Wasser aus dem Bach ein Gefäß voll
Wasser mit der Hand ~ hämta upp vatten
i handen; Suppe in die Teller ~ servera [-sop-pa[n];-] {+sop-
pa[n];+} Wein in e-n Krug ~ ösa (fylla, hälla)
vin på en kanna; der Kahn -t Wasser båten
läcker (tar in vatten); die Sonne -t Wasser
solen drar regn. 2. jakt. a) dricka; 6) låta
dricka. 3. bildl. ösa, hämta, t. ex. seine
Nachrichten aus guter Quelle Aus fremden
Werken ~ låna ur (äv. plagiera) andras verk;
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
