Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schränkeisen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staket, räck[e], galler; domstols-, kor|skrank.
E-n vor die ~n fordern [in]stämma ngn
[inför rätta]. 3. inhägnad plats, tävlings|plats,
-bana, arena, förr rännarbana, tornerplats.
In die for dem utmana; in die treten
träda inom skrankorna, uppträda på arenan;
für e-n in die treten gå (träda) i bräschen
för ngn, uppträda till ngns favör; für eho. in
die treten äv. uppträda som förkämpe för
ngt. 4. bildl. skranka; hinder; gräns, t. tx.
innerhalb der r^n des Gesetzes. Die
durchbrechen genombryta skrankorna, nedbryta
hindren; aus den r^n treten a) gå utanför en
; viss [utstakad] gräns, äv. hoppa över
skaklarna; b) biMi. tina upp, bli mera meddelsam; e-n
- in r*n haltenhålla ngn i styr (i schack), äv.
hålla ngn kort; sich in seinen haltenhålla
sig inom vissa gränser, äv. rätta mun[nen]
efter matsäcken; sein Gefühl in ^n halten
läggas band på sin känsla; e-r (dat.) Sache
setzen sätta en gräns (F-sätta p) för ngt; <^n
ziehen dra upp en gräns (gränser).
Schränkeisen, n ⚙ skränkjärn.
Schrank|en, m -s -, se -e.
schränk|en, -ie ge-t I. intr [ä] 1. avvika från den
raka riktningen, ta äv. 2. jakt. skreva. II. tr 1.
lägga i kors (korsvis), korsa, t. ex. die Arme
über die Brust Die Hände ~ knäppa
[ihop] händerna; Holz ~ trava ved korsvis;
durcheinander ~ lägga på (om) vartannat.
2. väv. ’plocka i läss’. 3. jakt. hopbinda viltets
- ben korsvis. ⚓ skränka såg. 5. ᚼ inskränka.
S~, n -s O 1. kors|ande, ning. 2. sågs
skränkning. .
schrankenlos, a oinskränkt, gränslös, ohejdad,
tygel-, mått|lös. S~igkeit, f O
oinskränkt-. het, tygel-, mått|löshet.
Schrankën‖wächter, -Wärter, m järnv. grind-,
ban|vakt. -werk, n -[e]s -e barriär, balustrad,
inhägnad.
Schränker m -s - 1. [såg]skränkare. 2. tjuvspråk
inbrottstjuv.
Schrankfach, n -[e]s -er† skåp]fack, -hylla;
; bankfack.
Schränk|[fenster, n persienn, -klinge, f -n, se
-eisen.
Schränk‖e|n, se -chen.
Schränkmaschine, f -n skränkningsmaskin.
Schrank‖schlüssel, m skåp-, skänk|nyckel.
-tlir|[e], y-ew skåp-, skänk|dörr.
Schränk‖ung, f -en [såg]skränkning. s-weise,
adv korsvis, -weite, f sågs skränkning[sav-
- stånd], -werk, n -[e]s -e vattenbyggu. [-galler[-verk].-] {+galler[-
verk].+} -zange, f -n skränktång. -zeug, n -[e]s
tjuvspråk inbrottsverktyg.
Schranne, f -n 1. jur. de anklagades bänk. 2.
se Scham. 3. spannmålsmarknad. 4. tullhus.
5. se Schranke.
Schranz‖[e], m -en -en {dim. Sehränz[chen, -lein)
krypande hovman; smickrare, lismare. s-|en,
-[es]* -te ge-t intr [h] krypa, lisma, ha ett
krypande sätt. -en|art, f. Nach ~ på
lisma-res (ett lismande) sätt. s-en|haft, a krypande,
lismande, -en|bäck, n -[e]s O lismarpack.
-en-tum, n -[e]s O lismeri, kryperi.
schrap, a oböji. »t« om segel. gebraßt sein, ~
stehen vara skärpt.
Schraplle, f -n skrapa, skav-, skrap|verktyg,
-järn; «t» skeppsskrapa, -eisen, n, se -e. S-|en,
-te ge-t tr skrapa, skava, -er, m -s - 1.
skrapare, akavare. 2. se -e. -erin, f -nen
skraperska, skaverska. -hobel, m -s - snick.
skrubbhyvel.
Schrapnell [’nsl], m o. n -s -e ⚔ art. shrapnel,
granatkartesch. -Schuß, m -schusses -schüsse
shrapnelskott. -streuung, Wirkung, f -en
granatkarteschs träff-, eld|verkan. -Zünder,
m tändrör för granatkartesch. [-schrapp|]en, -] {+-
schrapp|]en,+} S-er, se schrapen, -schrader.
Schrapsel [a:], n -s O av|skrap, -fall.
Schrat m -[e]s -e (dim. Schrät[t]el, Schrät[t\-
lein) skogstroll, ung. faun, skogsrå.
Schrate|, m -s se Stechpalme.
Schrätel m -s -, se Schrat.
Schratsegel, n i snedsegel.
Schratten, pl geoi. kammar, ryggar mellan karrén.
-feld, se Karrenfeld.
Schrät[t]lein, n -s -, se Schrat.
Schratz m -es -e, se Flußbarsch.
Schrätz m -es -e, -er, m -s - zool. Acerina schrætzer
schrætzer.
Schraub|-, i sms., jfr -en-.
schraub|bar, a [på-, av]skruvbar.
Schräub|chen, n -s - liten skruv.
Schraube, f -n (dim. Schräub]chen, -lein) 1.
skruv, t. ex. links-, rechts]gängige o*.
Eingelassene {versenkte) ~ skruv ined försänkt
huvud; doppelte, dreifache f v dubbel-,
tre|-gängad skruv; ~ ohne Ende ändlös skruv,
evighetsskruv, snäcka; mit ~n befestigen äv.
skruva fast. 2. bildl. Auf stehen {gestellt
sein) vara oviss; seine Worte auf «wre stellen
uttrycka sig tvetydigt; in seinem Kopf ist e-e
rv los {wackelt e-e han har en skruv lös.
3. bildl. Verdrehte ~ excentriskt fruntimmer,
original; alte ~ gammal nucka (käring). 4.
propeller, äv. skruv. ~ mit zwei Flügeln
två-bladig propeller. -I, n -s - bot. skruvknippe,
schraub|en, -test (o. schrob[e]st) -etest (o.
schreibest) ge-t {% geschroben) -[e] I. tr (o. intr [h])
1. skruva, t. ex. etw. fester, loser die
Lampe in die Höhe poet. tvinga. Auseinander
tv, skruva loss (isär); e-m die Daumen ~
sätta tumskruvar på ngn; die Ladung ~
skruva till luckorna efter lastning; 2; bildl.
skruva, dyrka, t. ex. den Freis in die Höhe
Seine Ansprüche höher {niedriger) ~ sätta
upp (ned) sina anspråk; die Kunden ~
skörta upp kunderna; ß-n bis aufs Blut t^pressa
ngn till det yttersta. 3. överdriva, göra
skruvad, t. ex. seinen Stil Ge-t [-[upp]skru-vad, -] {+[upp]skru-
vad,+} tillgjord, affekterad, till-, för|konstlad.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
