Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Schweben ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-sväva, hänga [fritt], t. ex. in der Luft om
Rande de& Abgrunds r<>. Fr ei «*>d fritt
svävande; f>uder Blumenkorb
hängandeblomster-korg, äv. blomsterampel; ~de Brucke
hängbro; oude Eisenbahn, Be Schwebebahn; fx>de
Gärten hängande trädgårdar; r^des Gerüst
byggni hängställning; r^de Mauer byggn.
svävande mnr[verk]; rsider Stoß järnv.
svävande [sken]skarv; in e-r Flüssigkeit ~ simma
(äv. hänga) i en vätska; ein Schwert -te über
seinem Haupt ett svärd var upphängt
(svävade) över hans huvud. 2. biiai. sväva, t. ex. in
Gefahr, Ungewißheit zwischen Leben und
Tod rv. Das Wort -t mir auf der Zunge ]ag har
ordet på tungan; sein Bild -t mir immer vor
Augen hans bild föresvävar mig alltid, jag ser
honom alltid framför mig; in großer Furch t ~
hysa,stor fruktan (rädsla); in höheren
Regionen ~ dväljas i högre regioner (sfärer). 3.
sväva, vara oviss (oavgjord), pågå, t. ex. der
Prozeß -1 noch; jfr Schioebe. r>ude Betonung
svävande betoning; ~c?e Frage svävande
fråga; rsjde Unterhandlungen svävande
(pågående) underhandlingar; etw. ~d erhalten
hålla ngt svävande. 4. mus. sväva, t. ex. Ydie
Intonation -t. 5. särsk. uttr. *vdes Feld gruvt.
helt tömd (utnyttjad) gruva; ~c?er Schritt
elastisk (spänstig) gång; r\jde Schuld finansv,
svävande (ofonderad) skuld; Strecke
gruvt. uppåtgående gång (ort). n -s ⚙
svävande, [fritt] hängande, -d, a 1.
svävande; frihängande, se schweben. 2. geoi. gruvt.
svagt lutande.
Schweb‖e|*, m -s - 1. svävande person. 2. se
-fliegen o. Kolibri. 3. ⚙ balans; urm. oro.
er|-dampfmaschine, f -n ⚙ balansmaskin, -e|reck,
n -[e]s -e gymn. trapets, -erei, f -en
obeslutsamhet. ’e|riemen, m sadeim. ländrem.
Schwebellscheibe, f -n skjutn. upphängd
måltavla. -schritt, m -[e]s 0, se -gang. -stand, m
-[e]s O gymn. balansställning, -stange, f -n
balansstång. -stellung, f-en, se -stand, -stuhl,
m -[e]s -e† hängstol; äv. gungstol. -Übung,
f -en balansövning, -verfahren, n -s - metall,
flotation[sförfarande]. -weihe, f zool. Ictinia
svävglada. -zeit, f jur. tid då villkor svävar,
-zustand, m -[e]s -e† 1. [fritt] svävande
tillstånd. 2. bildl. svävande (oavgjort) tillstånd.
Schwebfliegen, pl zool. syrpMdæ blom-,
sväv|-flugor.
schwebisch, a gruvt. driven uppåt.
Schwei|ler, se Nebeler. -ung, f -en mus.
svävning, -ungs|amplitude, f -n
svävnings-amplitud.
Schwede m -n -n 1. svensk. Alter ~ f gamle
gosse! hedersknyffel! 2. svenskt mynt.
F schaber, pluringar, kova. 3. svensk häst
etc. 4. [säkerhets]tändsticka. 5. [-bordstele-fon[apparat].-] {+bordstele-
fon[apparat].+}
Schweden, n -s O npr geogr. Sverige,
s^freund-lich, a svenskvänlig, -könig, m -[e]s -e svensk
k[on]ung, k [ön Jung av Sverige, -kopf, rø
-[e]s -e† kortklippt huvud, -krieg, n -[e]s
-e svenskarnas krig; isht Trettioåriga kriget,
-reise, f -n Sverigeresa, resa till (i) Sverige,
-schachte|, f -n tändsticksask, -schanze, f^n
arkeol, ung. foraborg. -staffel, f -n sport, ’svensk
stafett’ 800+400+200+100 m. -tum, n -[e]s ⚙
svenskhet. -volk, n -[e]s O. Das ~ svenska fölkët,
svenskarna, -zeit, f O. Die ~ svenska tidén,
svensktiden, svenskarnas tid. -zug, m -[e]s
-e† järnv. ’Sverigetåg’ Berlin—Saßnitz.
Schweder m -s O kalvbräss.
Schwed‖in, f -nen svenska, svensk kvinna,
s-iscli, a svensk, t. ex. ~e Gymnastik. ~e
Handschuhe mockahandskar," hinter r^en
Gardinen sitzen sitta inom lås och bom;
~er Klee, se Bastardklee; f^er Kohl, se
Kohlrübe; Lackmusflechte, se detta ord; ~es Leder
mocka[skinn]; Lende köttfärs; f ve Platte
(Schüssel) fat med påbredda smörgåsar (el.
uppskuret), äv. smörgåsbricka; ~e Sprache,
se S-isch; ~e Wa[a]ge besman, -isch, ra
svenska [språket]; jfr Deutsch, s-isch-deutsch, a
svensk-tysk. sisch-norwegisch, a svensk-norsk.
-isch-Pommern, ra -s npr Svenska Pommern.
Schwefel m -s 1. ⚙ kem. svavel,, t. ex. ~ in
Stangen, roher Mit ~ veriinden
svavelbinda, % sulfurera; den <x> entziehen avsvavla.
2. -, se föij. -abdruck, m -[e]s -e†
svavelavtryck av gem. -ader, f -n geoi. svavelåder.
»alkohol, m -s O kolsvavla, förr svavelalkohol,
-ammonium, n -s O svavelammonium. -arsen,
n -s svavelarsenik, s^artig, a svavel|aktig,
-artad, -lik[nande]. -äther, m svaveleter. -bad,
n -[e]s -er† 1. svavelbad. 2. svavelkälla,
-bakterien, pl bot. svavelbakterier. -balsam, m
-s -e svavelbal sam. -bände, f -n ung.
mord-brännarliga; äv. skojarfölje. s^bar, a som kan
svavelbindas, -base, f -n svavelbas. -berg,
m -[e]s -e svavelgruva, -blei, n -[e]s
svavelbly, blyglans, -blumen, pl, -blüte, f -n kem.
svavelblomma, -brunnen, m -s - svavel|brunn,
-källa, -dampf, m -[e]s -e† svavelånga.
-di-cxyd, ra -[e]s svaveljdioxid, -syrlighet. -dunst,
m -es -e† svaveldunst. -eisen, n -s
svaveljärn. -erde, f -n svavelhaltig jord. -erz, ra
-es -e, se -kies, -farbe, f -n kem. svavelfärg.
s^farben, s-^farbig, a svavel|färgad, -gul.
-ge-halt, m -[e]s svavelhalt, s^gelb, se s^farben,
-geruch, m -[e]s -e† svavellukt, s^gesäuert, a
svavelsyrad, -gewinnung, f O
svavelproduktion. -grube, f -n 1. svavelgrop. 2.
svavelgruva. S~haft, a 1. se srsjartig. 2. nedsvavlad.
s^haltig, a svavelhaltig. -haltigkeit, f O
sva-velhaltighet. -holz, n -es -erf, -hölzchen, n
svavelsticka.; äv. tändsticka i aiim. -hütte,
f -n svavelbruk. s~icht, S^ig, a 1. se
s^ar-tig o. s~haltig. 2. s^ig kem. svavel-, ^e
Säure svavelsyrlighet, -kalium, n -s
svavelkalium. -kammer, f -ra, -kasten, m -s -
svavelkammare. -kies, m -es min. svavelkis, pyrit.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
