Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Senfsauce ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-Sauce, se -soße. -schote, f -n bot.
senapsskida, -so ße, f -n senapssås. -spiritus, m -
senapssprit. -teig, m -[e]s -e senapsdeg. -topf, m
-[e]s -e† senapsburk. -tunke, f -n, se -so ße.
-umschlag, m -[e]s ~ef senaps|omslag,
-plåster. -We|ßling, m zool. Leucophasia sinapis
vit-vingefjäril.
Seng‖e, pl P berl. stryk, prygel, -e|apparat, m
-[e]s -e, se ’maschine. s-el|n, seng[e]le -té ge-t
intr [Ä] lukta svett (bränt),-e|maschine, f
-n textil, sengningsmaskin. s-]en, -té ge-t I.
tr 1. [av]sveda, bränna [bort], t. ex. Haare
⚙ senga, t. ex. ein Tuch Ein Schwein ~
skålla en slaktad gris; er -té Haar und Bart an
der Flamme han svedde hår och skägg (fick
både hår och skägg [av]svedda) i lågan; ~
und brennen i krig härja och bränna; ein zu
heißes Piättcisen -t die Wäsche .. sveder tvätten;
ein Schiff ~ bränna bort sjögräs o. d. på
fartyg. 2. bränna, t. ex. in r^der Sonnenglut.
f>ud brännhet, med förtärande glöd; die Sonne
hat das Gras ge-t äv. solen har kommit
gräset att gulna. II. intr [å] svedas, [-[för]brän-nas, -] {+[för]brän-
nas,+} gulna (bli brun) av hetta, -en, n -s ⚙
[av]sved|ande, ning, [bort]brännande; O
sengning. -er, m -s - 1. en som [av]sveder.
2. ⚙ sengningsapparat. s-[e]rig, a som
luktar bränt, svedd, bränd. Hier wird es ~ F
här börjar det osa hett; die Geschichte ist ~
det är något misstänkt med [den] saken,
-[e]stroh, n -[e]s halm att tända eld med.
-maschine, se -e]maschine.
Senhor [sin’jo-.r], m -s -es port. herr[e]. -|a,
[’jo:ra (]^f-en port. dam, fru.
senil, a senil, gubbaktig. S~ität, f O senilitet,
gubbaktighet, ålderdomssvaghet.
senior [’ze:mor], a oboji. senior, den äldre. S~,
m -s -en senior, den äldre (äldste), inom kår
av. ung. ålderspresident. S~at, n -[e]s -e jur.
seniorat. S/ven|konvent, m -[e]s -e ung.
seniorskollegium.
Senkllarbeit, f -en isht gruvt. [ned]sänknings-,
nedschaktnings|arbete. -bäum, m -[e]s -e†
pumpstång På sänkpump, -blei, n -[e]s -e 1.
sänk|bly, -lod. 2. fisk. sänke, -brunnen, m -s
-sänkbrunn. *e, f -n 1. [dal]sänka, låglänt
trakt; jfr Gesenke 1. 2. se -er 1. 2. 3. se
Gesenke 4.
Senkel m -s - 1. snörjband, -e, skosnöre. 2. se
Senkblei, -blech, n -[e]s -e snörskolla. -er, m
-s - snörmakare. -faden, m -s -† lod|lina,
-snöre, -macher, m, se -er. s~|n, senk[e]le -te
ge-t tr snöra, -nadel, f -n snörnål. -nagel, m
-s -† drevnagel, -stift, m -[e]s -e snör|skolla,
-skoning.
senk|en, -te ge-t I. tr 1. [ned]sänka, t. ex. etw.
ins Wasser, den Sarg in die Gruft Das
Auge, den Blick ~ slå ned ögonen; den Dolch
in die Brust jds ~ stöta dolken i bröstet på
ngn; das Knie r\j böja knä; den Kopf ~ böja
[ned] huvudet, bildl. låta huvudet hänga;
ge-ten Hauptes med nedböjt huvud; Ydie
Flagge ~ sänka (hala ned) flaggan, stryka flagg;
den Samen in die Erde ~ sänka (lägga) ned
fröet i jorden; die Stimme sänka
rösten; in Vergessenheit ~ begrava i glömska.
2. se absenken 2. 3. se abteufen. II. refl. Sich
r\, sänka sig, t. ex. ein Vogel sich; sänkas
[ned], bli [ned]sänkt, sjunka, t. ex. die [-Wa[a]gschale-] {+Wa[a]g-
schale+} -t sich; slutta, t. ex. das Gelände -t
sich; sätta sig, t. ex. das Haus-t sich. Sich
in die Flut ~ dyka ned i böljorna; sich
unter e-r Last nv digna under en börda; Ydie
Sonne -t sich ins Meer solen sjunker i havet;
der Schlaf -te sich auf seine Augen sömnen
lade sig på hans ögon: sich heben und ~
stiga och falla (sjunka). III. intr [h] spelt, i smyg
stoppa på sig en del av sin vinst, S~, n-sO
[ned]sänk|ande, ning.
Senkenberger m. ~ spielen, se senken III.
Senk‖ende, n -s -n, se -er 1. -er, ms- 1. trädg,
avläggare. 2. fisk. à) sänkhåv; b) sänke,
sänk-sten. 3. gruvt. gruvbrytare, ’schaktsänkare’.
4. ⚙ försänk|are, -ningsborr. -fäustel, n, se
-haue, -feuer, n -s ⚔ kasteld. -fuß, m -es -e†
plattfot. -garn, n -[e]s -e, se -er 2. a), -grube,
f -n 1. avloppsgrop, vattenhål. 2. avskrädes-,
sop|grop; latrin[grop]. -grubenreiniger, m
bud-ningskarl. -hammer, m -s -† ⚙
sänkhamma-re. -haue, f -n gruvhacka tiu avsänkning, -holz,
n -es flottn. sjunket timmer, s-ig, a 1. låg[t
liggande], sank. 2. sluttande, som sänker sig.
-kasten, m -s - vattenb. kassun, sänkkista. -ler,
m -s -, se -eler. -ling, m -s -e vinodi. avläggare,
-loch, n -[e]s -er† 1. avloppsbrunn, kloak. 2.
trädg. sätthål. -lot, n -[e]s -e sänklod. -nadel,
f -n 1. läk. sönd. 2. snörnål. -netz, n -es -e
sänkhåv. -pfähl, m -[e]s -e† trädg. stör till stöd,
-pumpe,, f -n gruvt. sänkpump, -rahmen,
m-s-vattenb. sänkram. -rebe, f -n vinranks
avläggare. s-recht, a lodrät, vertikal,
perpendiku-lär, upprätt, -rechte, f adj. böjn. lodrät linje,
-reis, n-es -er, se -er 1. -reuse, f -n ßsk.
sänk-ryssja. -rücken, m svankrygg, lordos.
s-rük-kig, a 1. svankryggig. 2. med [ned]sjunket
tak. -schakt, m -[e]s -e[f] gruvt.
avsänknings-schakt. -schnür, f -en o. -e† lodlina. -schuß,
m -schusses -schüsse ung. indirekt skott,
-Stempel, m smid. sänke, -stock, m -[e]s-ef 1.
vinodi. avläggarstock. 2. smid. sänkstock, -ung,
f-en 1. se -era. 2. metr. sänkning. 3. byggnads,
vägs sättning. 4. sänka; sluttning. 5. gruvt.
avsänkning. 6. läk. hypostas. -ungs|abs|zeß,
m -zesses -zesse läk. sänkningsabscess.
ungs|-pneumonie, f -n läk. hypostatisk pneumoni.
-wa[a]ge, f -n 1. sänkvåg, areometer. 2. se
Setzwa[a]ge, -werk, n -[e]s -e 1. gruvt.
sänk-verk. 2. myntv. punsmaskin. -zeit, f -era trädg.
tid då avläggare [böra] tngas.
Senn m -[e]s -e alpherde, fäbod-, säter|karl.
Senna, f O bot. senna[blad]. -latwerge, f -n
farm. sennamos.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
