Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stammesabkunft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stammesllabkunft, f härstamning,
-angehöri-ge(r), m o. f stamförvant; medlem av stam.
-bewußtsein, n -s , se -gefühl.
eigentümlich-keit, f -en för en stam (släkt el. ras)
utmärkande (karakteristisk) egenskap. -gefühl, n
-[e]s -e släkt-, stam-, ras|känsla. -gegensatz,
m -es -e† rasmotsats, -genösse, m -n -n
stam|-frände, -förvant; jfr -an gehörig e[r).
genos-senschaft, f stam|frändskap, -förvantskap;
medlemskap av [samma] stam. -geschichte,
f biol. fylogeni. -unterschied, m -[e]s -e stam-,
släkt-, ras|skillnad. s-verschieden, a med (av)
olika (annan) härstamning (ras, språkv, rot).
-Verschiedenheit, f -en, se -unterschied,
s-ver-wandt, a stambesläktad; språkv, rotbesläktad.
-verwandte(r), m o. f adj. böjn., se -genösse.
Verwandtschaft, f O stam|frändskap,
-förvant-skap. Zugehörigkeit, f O tillhörighet till
(medlemskap av) stam[men].
Stammllfarben, pl grundfärger, s-faul, a om virke
stam-, kärn|rntten. -fäuie, f O stam-,
kärn|-röta. -folge, f -n släktföljd. -form, f -en 1.
stamform; ibi. grundform. 2. Die r^en e-s
Verbs sagen säga tema på ett verb.
s-friich-tig, a bot. kauliflor. -frühstück, n -[e]s -e
frukost för stamgäst[er]. -gast, m -es -e†
stam|-gäst, -kund. -gebiet, n -[e]s -e ursprungligt
område, -geld, n -[e]s -er 1. stam-,
grund|-kapital. 2. spei. insats, -genösse, se -es\genosse.
-gut, n -[e]s -er† stamgods, s-haft, a t 1. se
stämmig. 2. ~es Wort, se -wort, -halter, m -s
-arvinge, förstfödd son, ’fideikommissarie’.
-haupt, n -[e]s -er† 1. ätt[en]s huvudman. 2.
se föij. -Häuptling, m -s -e stam[men]s
hövding. -haus, n -es -er† 1. fäderneärvt hus;
hus från vilket en släkt stammar; stam|gård,
-gods o. d. 2. huvudlinje av ätt. 3. band.
stamhus, moderfirma, -herde, f -n lantbr.
stamhjord. -holz, n -es -er† skogsv. stamvirke, virke
av stam[men].
stämmig, a 1. skogsv. grovstammig. r^er Baum
fullt utvuxet träd; f^es Holz stamvirke. 2.
grov[lemmad], stark, kraftig[t byggd],
un-dersätsig, satt. Ein ~er Bursche en kraftig
karl. 3. i sms. -stammig, t. ex. hochnuer Baum.
Snwkeit, f O 1. grovstammighet. 2. grovlek,
styrka, undersätsighet, satthet, satt växt.
Stamm‖kanal, m -s -e† huvudkanal, -kapital, n
-s -e o. -ien insats-, grund|kapital, -fond.
-karte, f -n spei. talongkort. -kneipe, f -n
stam|lokal, -krog, F-lokus, -håll. -knospe, f
-n bot. stamknopp, -konsonant, m -en -en språkv,
stamkonsonant, -kunde, m -n -n stamkund,
-land, n -[e]s -er† stam-, moder-,
Ursprungs|land. -lehen, n ung. familje|län, -egendom.
Stämm|lein, se -chen.
Stammleitung, f -en stam-, huvud|ledning.
Stammler(in), m -s - (/ -nen) en stammande,
stammare.
Stämmling m -s -e ung []träcf]stam.
Stammlllinie, f -n 1. geneai. huvudlinje. 2. järnv.
stambana, -liste, f -n 1. ⚔ stam-,
mönster|-rulla. 2. släktregister, -lode, f -n, se -reis.
-lokal, n -s -e stamlokal; jfr -kneipe. s-los, a
utan stam (släkt, ätt), -mannschaft, -mutter, ,
se Stammannschaft, Stammutter, -ort, m -[e]s
-e hemort, ursprungsort, -paar, n -[e]s -e. Das
~ de första människorna, -pflanze, f -n 1.
stam-, moder|växt, -planta. 2. se
Sproßpßan-zen. -Prioritätsaktie, f -n hand. preferensaktie,
-publikum, n -s stampublik, -ranke, f -n bot.
stamklänge. -register, n släktregister, -reihe,
/-n släktföljd; släktregister, stamtavla, -reis,
n -es -er bot. vatten-, proventiv|skott. -rolle,
f -n ⚔ stamrulla, -rose, f -n trädg. stam ros.
-sage, f -n stam-, släkt-, ätt’saga. -schäferei,
/-en lantbr. stamschäferi, -schloß, n -schlosses
-schlosser stamslott, äv. fideikommiss. -silbe,
f -n språkv, stamstavelse, -sitz, m -es -e
stamort, fäderne|ort, -borg, ursprungligt hem,
hemland, bildl. vagga, -soldat, m -en -en
⚔ stamsoldat, -spitze, f -n bot. stamspets,
-spräche, f -n ursprungligt språk,
s-ständig, a bot. sittande direkt på stammen,
«sukkulenten, pl bot. stamsuckulenter,
nopalväx-ter. -tafel, f -n stamtavla, -tierzucht, /0
uppfödning av avelsdjur. -tisch, m -es -e
stamgästers bord, stambord. -tischler, m -s - F
stam|gäst, -kund. -töne, pl mus. huvudtoner.
Stammutter, f -† stammo[de]r.
Stamm‖vater, m -s -† stamfa[de]r.
-Vermächtnis, n -ses -se ung. fideikommiss, -vermögen, n
grundkapital, s-verschieden, se
s-es\verschie-den. s-verwandt, se s-es\verwandt. -vieh, n -[e]s
kreatursstock, -vokal, m -s -e språkv,
stam-vokal. -volk, n -[e]s -er† stam-, ur|folk,
waf-fe, f -n huvudvapen, -wappen, n -s - stam-,
släkt-, ätt-, familj e| vapen. s-weise, adv
stamvis, stam för stam. -wert, m -[e]s jur.
ursprungligt värde, -wort, n -[e]s -er† språkv,
stamord. -würze, f O brygg. huvud-,
stam|-vört.-würze|, f -n bot. huvud-, pål|rot.
-Zuchtbuch, se -buch 3.
stämp|en, -te ge-t tr O. Nadeln märka nålar.
Stamper m -s - dial., se Puffer l.
Stampf m -[e]s -e, se -e. -asphalt, m -[e]s -e
stampasfalt, -bau, se Piseebau. -beton, m -s -s
stamp[ad ]betong. -e, f -n 1. stamp, [-[mor-tel]stöt;-] {+[mor-
tel]stöt;+} pålklubba, fallhammare, ramm,
hejare; stensättares jungfru, handdocka; stämpel,
stans, puns; se äv. -er 2. 2. laddstake. 3.
[vin]glas på låg tjock fot. -eisen, n ⚙
stamp-järn; järn[mortel]stöt.
Stampf|en, -te ge-t I. intr [7i] 1. [äv. s] stampa,
t. ex. mit dem Fuß auf die Erde trampa
[hårt, tungt], t. ex. er ist langsam vorwärts
ge-t. 2. om fartyg (o. om lok) stampa. Vor
Anker ~ rida till ankars. II. tr 1. stampa,
trampa. Den Boden ~ stampa i golvet; den
Staub nu trampa stoftet [under fötterna];
den Schnee von den Fiijlen stampa av sig
snön. 2. stampa [fram]. Kann ich Armeen
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
