Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stänkerei ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bråk|makare, bråkstake. 5. en som jämt
lägger näsan i blöt, F snok. 6. P fjärt, väder.
7. P bak, ända, stuss, -ei, f -en 1.
[spridande av] stank (obehaglig lukt). 2. gräl|makeri,
-sjuka. 3. snokande (inblandning) i andras
angelägenheter, spion|erande, -eri. -er, m
-s -, se Stänker. S~ig, a stinkande,
illaluktande. s~|n, stänk[e]re -te ge-t intr [h] o. tr
1. sprida stank [i], stinka [ned], lukta illa.
Die ganze Stube voll ~ fylla hela rummet
med sin stank. 2. söka gräl, ställa till bråk.
3. snoka [igenom], spionera [på], F lägga sin
näsa i blöt. 4. gå och driva, flanera.
stänk‖ig, a stinkande, illaluktande, -rig, se
-érig.
Stankrohr, n -[e]s -e luft-, ventilations|rör i w.c.
Stannat [’na: t], m -[e]s -e kem. stannat.
Stanne, se Stande.
Stanniol [Jtani’oil], n -s -e stanniol, bladtenn,
tennfolie, -blatt, n -[e]s -er† stanniolblad.
Stannit m -[e]s -e min. stannit.
Stanz‖e [’Jtantsa], f -n 1. poet. metr. stans. 2.
⚙ stans, stamp. 3. rum i Vatikanen, s-|en, -[es]£
-te ge-t tr ⚙ [ut]stansa, äv. driva metallarbeten,
-maschine, f -n ⚙ stansmaskin.
Stapel m -s -1. ⚓ stapel[bädd], äv. slip, [skepps-]
varv. Vom (von) ~ laufen löpa av stapeln;
vom ~ laufen lassen a) sjösätta fartyg; b) bildl.
låta gå av stapeln; vom (von) ~ gehen bildl.
gå av stapeln. 2. lager, [varu]nederlag;
sta-pel|plats, -ort, nederlags|plats, -ort. 3. stapel,
hög, hop, trave. Auf e-n ~ legen stapla
(trava) upp. 4. lantbr. stock. 5. fåra v ei stapel
uii. -artikel, m hand. stapel|artikel, -vara.
-block, m -[e]s -e†, se -klotz, -gerechtigkeit, f
-en, se -recht, -gesetz, n -es -e stapellag.
-gut, n -[e]s -er† stapel|gods, -varor, -holz, n
-es uppstaplat virke.
Stapelie [’peilia], f -n, se Aasblume a).
-stapelig, a i sms. -trådig; jfr lang
Stapel‖klotz, m -es -e† ⚓ stapelblock, -lauf, m
-[e]s -e† stapellöpning, sjösättning, s-|n,
stap[e]le -te ge-t I. tr [upp]stapla, lägga i
stapel (hög, trave). II. intr 1. [s] speta (kliva)
åstad med långa Steg. 2. [h] förr om djäkne gå
från gård till gård. -n, n -s 0, se -ung. -ort,
m -[e]s -e o. -erf, -platz, m -es -e† stapelplats,
-recht, n -[e]s -e stapelrätt[igheter]. -stadt,
f -e† stapelstad, -ung, f -en 1. [-[upp]stap-l|ande, -] {+[upp]stap-
l|ande,+} -ing. 2. spetande, klivande med
långa steg. -ware, f -n, se -artikel.
Stapf m -en -en, -e, f -n, se -en I. s~|en, -te
ge-t intr [h o. vid ortförändring s] gå [med tunga
steg], stövla, trampa, kliva, -en, I. m -s [-[fot]spår.-] {+-
[fot]spår.+} II. n -s O stövlande, trampande,
-stein, m -[e]s -e klivsten.
Staphiden [’fi:], pl hand. korinter.
Staphyl‖iniden [’ni:], pl, se Kurzflägler b), -itis
[’Ii:], f O läk. gomsegelinflammation,
-okok-ken, pl bakterioi. stafylokocker. -om|a [-[’lo:-ma:], f -] {+[’lo:-
ma:], /+} -en läk. stafylom.
Stap‖ler [a:], m -s - 1. en som staplar. 2. F en
som kliver med långa steg. s-ig, se stapelig.
Stappen, se stapfen.
Staps m -es -e dial. tölp, klump. s~|en, -est
-te ge-t, se stapfen.
1. Star [a:], m -[e]s o. -en -e[n] zool. [Gemeiner]
f>u Sturnus [vulgaris] stare.
2. Star [a:], m -[e]s -e läk. starr, t. ex. grauer,
schwarzer no. Gruner ~ grön starr,
glau-kom; e-m den ~ stechen operera ngn för
starr, bildl. öppna ngns ögon.
3. Star [a:], m -s -s [film-, teater]stjärna.
Stär [a:], m -[e]s -e gumse, bagge.
1. starartig, a starliknande, lik en stare.
2. star‖artig, a läk. starr|liknande, -artad.
S-auge, n -s -n starrsjukt öga. -äugig, a sjuk
i (behäftad med) starr.
starb, se sterben.
star‖blind, aiak. starrblind. S-blindheit, f
starrblindhet. S-brille, f -n glasögon vid starr.
stär|en, -te ge-t intr [h] 1. om gumse [be]springa
[tacka]. 2. om tacka vara brunstig.
Staren-, se Star-.
stark, (komp. stärk\er, -st) I. a 1. [kropps]stark,
kraftig, t. ex. ein noer Mann, nuer Arm, das
n^e (stärkere) Geschlecht. ~ an Leib
kropps-stark, kroppsligt stark, med starka
kroppskrafter; von noem Körperbau kraftigt (starkt)
byggd; stärker werden bli starkare, få större
[kropps]krafter, jfr 2. o. 6. 2. bildl. stark,
kraftig, intensiv, mäktig, F duktig; jakt. stark.
Der Stärkste hat recht den starkaste hàr
(makt går före) rätt; se Einigkeit; nuer
Appetit [mycket] god aptit (matlust); nuer
Ausdruck starkt (kraftigt) uttryck, äv.
kraftuttryck; n^es Bier starkt (mäktigt) öl;
Blutung starkt (ymnigt) blodflöde; ~e Brille
starka glasögon; ~e Erkältung svår
förkylning; roer Esser storätare; nues Fieber
hög feber; nuer Frost stark frost; f ves
Gedächtnis gott minne; noe Getränke starka
drycker, starkvaror, F ’starkt’; ~es Gift
starkt (kraftigt) gift; nuer Hirsch jakt. stark
hjort; n^er Historiker skicklig (styv, duktig)
historiker; ~e Kälte sträng köld; kein ~er
Lateiner sein inte vara styv (duktig) i latin;
ein n^er Raucher sein röka mycket, vara [en]
ivrig rökare; ~er Regen starkt (häftigt) regn;
nuer Schlag hårt slag; das ist seine ~e
Seite det är hans starka sida; ~e Stimme stark
(kraftig) röst (stämma); noer Tabak stark
tobak; das ist nuer Tabakl det är väl starkt! jfr
5.; nu es Tuch [slit]starkt (ibi. äv. tjockt) kläde;
noer Wein fylligt (kraftigt) vin; nuer Wind
stark blåst; stärker werden om viud o. d. öka,
friska i, tilltaga. 3. bildl. stark, fast, oböjlig.
4. dryg, god, t. ex. e-e ~e Meile, Stunde, ein
nuer Tagesmarsch. ~e Hälfte äv. gott och väl
hälften; er ist ein nuer Vierziger han är
närmare (nära) femtio år. 5. stark, kraftig, grov,
t. ex. ~er Spaß. ~e Beschuldigungen grova
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
