- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
2249

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stechen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


die Nadel sticht, mit e-m Messer äv.
stinga, t. ex. die Biene sticht; bita, t. ex. die
Schlangen nv; ibi. hugga. Nach e-m ~ sticka
(hugga) efter ngn; e-m in den Arm ~ sticka ngn
i armen, jfr II. 1.; durch und durch ~ äv.
genomborra; auf e-n ~ bildl. ge ngn stickord.
2. om smärt» o. d. sticka, äv. hugga, t. ex. der
Schmerz sticht; äv.opers., t. ex. es sticht mir in
der Seite. Die Augen, Hühneraugen ~ mir
mina ögon, liktornar värka, det sticker i
mina ögon, liktornar; die Sonne sticht solen
sticker (är stickande); die Kälte sticht det
är bitande kallt; seine Augenbildl. han
har stickande ögon (en stickande blick);
der Blick stickande blick (ögon); ~c?es Licht
grällt (bländande) ljus; n^de Äußerung
bitande anmärkning, jfr n^d; grell in die Augen
bildl. skära i ögonen; e-m in die Augen ~
sticka ngn i ögonen, falla ngn i smaken; der
Ring stach ihr in die Augen hon hade ett
gott öga till ringen. 3. bildl. Auf etw. (aok.),
nach etw. ~ eftersträva ngt; er sticht auf
e-n Professor han är mycket ivrig på att få
en professur. 4. a) tornera; b) nach dem
Ring ~ rida ringränning. 5. fäkta med värja
el. florett, idka värj- el. florett|fäktning. 6.
gravera, sticka, t. ex. in Kupfer, Ståhl jfr
II. 7. 7. skifta, gå, t. ex. ins Rote Ydie
Far-be sticht ins Grüne. Der Wein sticht auf
Essig vinet smakar ättika (är surt). 8. brygg.,
om malt gro. 9. jakt. Ot) med spetsig nos böka, rota
i jorden; 6) om fågelhannar auf einander o- strida,
slåss om bon»; c) der Dachs sticht grävlingen
lämnar grytet. 10. [s]-st. In [die] See ~ sticka
[ut] till sjöss (havs). 11. beröra snälltrycket
vid skjutning. II. tr 1. sticka, t. ex. e-n in den
Arm jfr I. 1. E-m ein Loch ins Ohr n*
sticka [ett] hål i örat på ngn, äv.
genomborra ngns öra; sich (dat.) e-e Nadel in den
Finger ~ sticka sig i fingret med en nål; e-m
den Degen durch den Leib ränna värjan
genom kroppen på ngn; e-n tot (zu Tode) ~
sticka ihjäl ngn; in ein Wespennest absoi.
sticka handen i ett getingbo; e-n vom Pferde
~ vid tornering kasta ngn ur sadeln. 2. sticka
till döds, slakta, t. ex. ein Kalb, ein Schwein
Aale ~ fisk. ljustra ål. 3. läk., se2. Star. 4.bildl.,
se Geck I. l.t Hafer ]., hauen I. 1. Die
Neugierde[I sticht sie hon är förskräckligt
nyfiken. 5. sticka, skära, t. ex. Torf o*. Rasen
~ sticka [ut] grästorv; Spargel sticka
sparris. 6. skogsv. Holz ~ bläcka (märka)
timmer tiu fällning. 7. gravera, sticka, t. ex. ein
Blatt in Kupfer, Stahl jfr I. 6.; rista,
skära in. In Holz nu snida, skära i trä; in Stein
/v/ rista i (på) sten) gestochenes Blatt
[kop-par-, stål]stick, gravyr; .. hat es gestochen
konst, sculpsit; wie gestochen schreiben skriva
som om det vore präntat. 8. tappa, t. ex.
masugn den Hochofen Butter aus dem Faß
»v .ta ut 8mör[prov] ur dritteln; Wein aus
dem Faß nu ta ett vinprov ur fatet [medelst
stickhävert]. 9. kortsp. ta över, sticka [över],
t. ex. der König sticht die Dame, e-e Karte
mit e-r anderen Mit Trumpf ~ ta (sticka)
med trumf; Herz sticht hjärter är trumf; e-n
Kegel ~ slå [omkull] en kägla. 10. E-m e-e
[.Maulschelle, Quappe etc.] ~ ge ngn en örfil
(F hurril); e-m etw. ~ ge ngn nys (en vink)
om ngt. 11. Silben ~ rida på ord, idka
hårklyfverier. 12. Korn ~ skyffla om säd
(spannmål). 13. »t» a) Zwei Taue aufeinander ~
sticka ihop två tåg [med stek]; b) Tau ~
sticka tåg, sticka på ankartrossen. 14. se stecken.
III. rejl,. Sich ~ 1. sticka sig, t. ex. sich an e-r
Nadel 2. Sich - it e-m ~ se kabbeln II. 3.
S~, »-«0 1. stick i * Je, stingande; stickande
smärta. ~ in der Seite håll i sidan. 2.
tornering. 3. graver|ande, -ing. 4. metan,
öppnande av tapphålet, -d, a stickande, stingande;
bländande; bildl. bitande, sarkastisk, skarp;
jfr stechen I. 2. Das Sn*e e-s Epigramms
udden i ett epigram.
stech|ente, f, se Grill-Lumme.
Stech|er, m -s - 1. en stickande, stingande
varelse. 2. torneringsdeltagare, ’lansbrytare\
3. [koppar-, stål]stickare, gravör. 4. värja.
5. snäll|tryck, -are på gevär. 6. smörprovare o.d.
7. glasögon; kikare. 8. se -eisen. 9. zool. a)
Rhynchites rullvivlar; b) se -fliege. 10. läk.
tro-kar. 11. kort. en som sticker [över], -fisch,
se Drückerfisch, -schloß, se Stechschloß.
Stech‖fliege, f -n 1. stick[ande ]fluga. 2. zool.
stomoxvs caicitrans vanlig stickfluga, -gabel, f -n
1. ljuster. 2. [gräv]grep. -ginster, m bot. 1.
Ulex europæus gul törne. 2. Genista anglica nålginst,
-handel, m -s byteshandel, -häufe|[n], m -ns
-n hop slaktboskap, -heber, m stickhävert,
pipett. -heide, f, se -ginster 2. -heim, m -[e]s -e
stickhjälm, sluten (lyckt) tornerhjälm.
-hül-se, f, se -palme. -immen, pl zool. Aculeata
gaddsteklar. -kappe, f -n ⚓ käppi. -karte, f -n kort.
kort som gör stick, ofta trumfkort, -kissen, n
1. gravördyna. 2. bär|dyna, -kudde rdr sm&barn.
-knie, n -s - ⚓ hängknä. -kom|paß, m -passes
-passe pinnkompass. -körner, se
Stichkör-ner. -kraut, n, se Mariendistel, -kunst, f -e†
gravyrkonst, -lanze, f -n torner[ings]lans.
-ling, s* Stichling. -meißel, m 1. gravstickel.
2. ø puns, håljärn. -miicke, f zool. Culex
stick-mygga. -palme, f bot. iiex kristtorn, järnek,
-pfrieme, f -n 1. syl, pryl. 2. se Färber ginster.
-pille, f -n stolpiller, -pipette, f -n, se -heber.
-platz, m -es -e†, se -bahn 1. -puppe, f -n förr
ringrännings|docka, -figur, -ring, m -[e]s -e
förr ring vid ringränning, -roche[n], m zool.
Try gon stingrocka, -russel, m zool. gadd. -salat,
m, se Lattich, -samen, pl, se Stichkörner,
-satte|, m -s -† torner[ings]sadel. -scheibe, f -n
måltavla, -scheit, n -[e]s -e smal spade,
-schießen, n om-, isär|skjutning vid lika resultat,
-schloß, n -schlosses -schlosser gevärslås
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/2257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free