Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stoßen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fuß nu sparka[s]. 8. stöta, skaka, t. ex. der
Wagen stößt o. opers. es stößt auf diesem
Wagen; stöta, slå, rekylera, t. ex. das Gewehr
stößt. 9. Der Wind stößt vinden kommer
, stötvis. 10. In die Posaune nu stöta i
basun, bildl. sjunga ngns lov, högt berömma
(prisa) ngn; ins Horn, in die Trompete ~
blåsa i hornet, i trumpeten. 11. om bin svärma.
n -s O 1. stötande, knuffande,
puffande; stångande; sparkande; skakande; [-rekyl[e-ring].-] {+rekyl[e-
ring].+} 2. påträffande. 3. rovfågels
nedstörtande, nedskjutande.
Stoßer m -s - 1. ⚙ krosshammare. 2. se
Stößer 3. 3. ugns-, eld|raka.
Stößer [&:], m -s - 1. en som stöter (krossar
etc.), en stötande. 2. [mortel]stöt. 3. zool. [-hök[-fågel], -] {+hök[-
fågel],+} isht sparv- el. duv|hök. 4. dial.
beskäl-lare. 5. ⚙ elektr. återstötare.
Stoßllerde, f -n stamplera. -erei, f -en ideligt
stötande, knuffande, puffande.
Stöß|erin [ø:], f -nen, se -er 1.
Stoß‖falk[e], se Jagdfalk[e], -fänger, se
-empfänger. -fangschiene, f -n järnv. skarvfångskena.
-fechten, n värj- el. florett|fäktning. -feder, f
-n stötfångande fjäder, s-fertig, a om rovfågel
färdig att slå ned på rovet. -festigkeit, f O fys.
stöthållfasthet. -fischer, se Rüttelfischer,
-fläche, f -n ⚙ stötyta. s-frei, a stötfri, jämn
gång. -fuge, f -n 1. ⚙ stöt-, änd|fog. 2. ⚙
slits på koivring. -gehet, n -[e]s -e kort
innerlig (brinnande) bön, böne-, hjärte|suck. -geier, v
m. se Gabelweihe, -gewehr, n -[e]s -e, se
-waf-fe. -heber, m ø stöthävert, akvapult. -herd,
m -[e]s -e metall, stöthärd. -hobel, m -s - ⚙
foghyvel. -holz, n -es O 1. travad ved. 2. ⚙
stötträ, trästamp.
Stößig [©:], a som [brukar] stångas, ilsken,
ondsint.
Stoßllkalander, se Stampfkalander. rkante, f -w,
se Stoß 12.-kappe, f -n, se -blech 2. -karren, m
-s - skottkärra, -lcegelspiel, n -[e]s -e
kägelspel med svängklot.-kegge, f -n, -keil, m-[e]s
-e skeppsbygg, stoppkil. -klampe, f -n &
stoppknop. -klinge, f -n värj|a, -klinga; florett,
-kol-ben, m -s - [biljard]kö. -kraft, f O stötkraft,
framdrivande kraft, -kugel, f -n biij. spelboll.
-lappen, m -s - ⚓ foderduk. -lasche, f -n 1.
se -schiene. 2. skarvjärn. -litze, f -n kant-,
skonings|band. -maschine, f -n 1. ⚙
stöt-maskin. 2. myntv. skruvpress. -maus, se
Feldmaus. -mine, f -n ⚔ stötmina. -nagel, m
-s -† spaljéspik. -naht, f -e† skarv, -narbe,
f rn [märke efter] skarv, -platte, f -n järnv.
buffertplatta, -polster, n -s - järnv.
buffertdyna. -punkt, m -[e]s -e stöt-, träff|punkt.
-ramme, f -n ⚙ pålkran, hejare, -rapier, n -[e]s
-e [fäkt]värja; rapir; florett, -ring, m -[e]s -e ⚙
stötring. -rinne, f -n kvarn, kvarnränna, -saum,
m -[e]s -e†, se Stoß 12. -scheibe, f^n ø
stödbricka, -schiene, ß-n. jamv. laskjärn. -schütten,
m skjutkäike, ung. drög. -schloß, n -schlosses
-schlosser låssm. tillhållningslås. -schwelle, f
-n järnv. skarvsyll. -see, m -s -n ⚓ motsjö.
-seite, f -n geoi. stötsida. -seufzer, m ut>g.
hjärtesuck, djup suck. -Stange, f -n 1. stake,
stång för båtstakning o. d. 2. ⚙
ventillyftare-stång. -stein, m -[e]s -e sport, sten för
stenstötning. -stelle, f -n stötfog. -stück, n -[e]s -e
järnv. skarvfäste, -stufe, f -n sättsteg i trappa,
-talje, f -n »£> stöttalja. -tau, n -[e]s -e »i»
bomtåg. -truppe, f -n ⚔ stöt-, storm-,
anfalls|-trupp. -Verbindung, f -en jämv. skenskarv,
-vogel, m, se Stößer 3. -Vorrichtung, f -en, se
-apparat, -waffe, f -n stötvapen, -wagen, m
-s - barnvagn; skjutvagn. -weger, m
bot-tenstocksvägare. s-weise, a o. adv stötvis,
-welle, f -n stötvåg från jordbävning, -werk, n
-[e]s -e myntv. knähävtygspress. -wind, m -[e]s
-e byig vind. -winkel, m stöt-, fog|vinkel.
-zahn, m -[e]s -e† stöt-, hugg|tand, bete.
-Zünder, m fyrv. tändhatt.
Stotter‖ei, f -en stam|mande, ning. -er, m -s
-stammare, en stammande. S-ig, a
stammande. -in, f -nen, se -er. S-|n, stott[e]re -te ge-t
I. intr [h] stamma. II. tr [fram]stamma.
-worte, pl framstammade ord.
Stottllrer, se -erer. -rerin, se -erin,
Stotz m -es -e, -en, m -s - 1. [träd]stubbe,
stump. 2. sty., se Keule 3.
stotzig, a schweiz. se schroff 1.
Stout [staut], m -s -s engelsk el. stark porter.
Stöv‖chen [’/torf], n -s - kolbäcken som
fot-värmare. -e [-v-], f -n tork|rum, -kammare,
-lein, se -chen.
Stowen, se stoben.
StPO., förk. rör Strafprozeßordnung.
Str., förk. för Straße.
strabanz|en [’ban], -[es]t -te -t intr [h] dial. slå
dank, gå och driva, flanera.
Strabismus m - O strabism, skel|ande,
-ögd-het. -o, m -s -s en skel[ande, -ögd.
Stracchino [’ki:no:], m -[sj lombardisk mjukosts
strack, I. a 1. rak, rät; stadig, säker i gång o.
hållning. ~ und stramm rak och spänstig; ein
nuer Geselle ung. en käck pojke. 2. om hår slät,
rak. 3. rakt utsträckt, t. ex. die Arme halten.
4. fast, bestämd, t. ex. ein nues Urteil. II. adv
I. fast, bestämt, F styvt, t. ex. auf ein Recht
nu und streng halten. 2. se -s . Snu, m -s -e†
schweiz. ryck. Scheit, /Ol. rakhet;
stadighet. 2. fasthet, bestämdhet; beslutsamhet,
-|ich, a 1. snabb, skyndsam; prompt. 2.
ytterst noggrann, -s , adv 1. rakt fram, t. ex.
mache deinen Weg nu; direkt, raka vägen,
t. ex. ich komme nu von Berlin. 2. rakt, strikt,
direkt, t. ex. ~ gegen mein Verbot. ~
entgegengesetzt diametralt motsatt. 3. se strack
II. 1. 4. fort, strax, genast, ögonblickligen,
direkt.
Stradivari‖geige, f -n, -us [’va:r], f -
stradivarios nol.
Straf‖abmessung, se -zumessung. -abteilung, f
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
