Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trotzbieten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trots av, oaktat. ~ alledem det oaktat, i alla
fall. 2. m. dat. i kapp med, lika bra (fort m. m.)
som, t. ex. er läuft ~ e-m Pferde. Er versteht
das Scbuidemachen ~ einem lika bra som [trots]
ngn; er lugt ~ e-m Zeitungsblatt F som en
borstbindare (som en häst travar), t^|bieten,
bot trotz böte trotz -geboten intr [h], se Trotz
bieten under Trotz, t^dem [’tro-’de:], I. adv
det oaktat, icke dess (desto) mindre, icke
förty. II. konj. oj, % o, daß trots det att,
oaktat, fastän, änskönt, t^|en, -\_es]t -te ge-t
intr [h] trotsa, vara trotsig (uppstudsig); F
vara sur (tjurig), tjura. E-m, e-r Sache ~ trotsa
ngn, ngt, t. ex. den Behörden, den Befehlen
jds, der Gefahr oj; ᚼ tävla (upptaga tävlan)
med ngn, ngt; auf etw. (ack.) oj, se pochen 3.;
mit e-m o, a) vara trotsig (uppstudsig) el.
visa trots (uppstudsighet) mot ngn; b) vara
vresig (F tjurig) mot ngn. -en, n -s 0, se Trotz.
-er, m -s - trotsare; jfr -kopf. t^erhaft, se tojig.
-erin,f-nen trotserska. t^haft, se to,ig.
trotzig, a trotsig, t. ex. Antwort, ~es
Auftreten, Selbstgefühl; tredsk, stursk,
halsstarrig, genstörtig, uppstudsig, F obstinat;
utmanande, ibi. oförsynt, fräck, pockande; F äv.
sur, trumpen, tjurig. E-m ein ojes Gesicht
machen visa ngn en trotsig (uppstudsig, F
tjurig) min; Kraft oböjlig (okuvlig) kraft;
~er Mut dristigt (djärvt) mod; auf seinem
Sinn beharren framhärda i sitt trots.
T^-keit, f O, se Trotz, -lich, adv * trotsigt, dristigt.
Trotz]lkopf, m -[e]s -e† 1. trotsig (egensinnig,
envis) människa, en som har sitt huvud för
sig, F tjurhuvud, -skalle. Seinen ~
aufsetzen F vara tjurig, tjura; auf seinem oj
beharren framhärda i sin envishet (F tjurighet).
2. zool., se Totenuhr. -köpfchen, n -s - F
egensinnig varelse (flicka, kvinna m. m.).
t-köp-fig, se t-ig. -köpfigkeit, /OF tjurskallighet,
tjurighet; se f. ö. Trotz, -lied, n -[e]s -er
utmanande sång. -ling, m -s -e, se -kopf.
-maul, n -[e]s -er† F tvärvigg, -rede, f -n
utmanande tal. -winkel, se Schmollwinkel.
-wort, n -[e]s -e trotsigt (utmanande) ord.
Troubadour [tru-ba-’duir], m -s -e o. -s
trubadur. -dichtung, f trubadur|diktning, -poesi,
-lied, n -[e]s -er trubadur|sång, -dikt.
Troupier [tru-pi’e:], m -s -s gammal krigsbuss,
veteran.
Trousseau [tru-’so:], m -s -s brudutstyrsel,
hemgift.
Troyer [’troyar], n -s - ylletröja, slang ’olsson’,
’olle’.
Troygewicht [oy], n -[e]s hand. troyvikt.
trüb, se -e. -äugig, a skumögd. -e, a 1. mulen,
t. ex. ~r Himmel, Tag; äv. om ädelsten molnig;
äv. bildl. dunkel, t. ex. das ist e-e etwas oj
Geschichte; äv. bildl. mörk, t. ex. ~ Tage,
Wolken, die ojn Wolken am politischen Himmel;
kulen, t. ex. ~r Tag, Wetter; äv. bildl. skum,
t. ex. der Blick ist vom Weinen oj; dimmig,
töcknig, t. ex. ~ Luft; matt, t. ex. ~ Farbe, ~s
Licht, ~r Spiegel; om vätska grumlig, oklar,
tjock. ~ Augen matta ögon; skumma ögon; ~
Beleuchtung matt (dunkel, svag) belysning;
~r Tag äv. gråvädersdag; ojr Urin grumlig
urin; im ~rø[lFflsse?*]/scÅerøbiidi.fiskai
grumligt vatten; ~s Wetter kulet väder, gråväder;
es ist ~s Wetter äv. det är mulet; die Lampe, das
Licht brennt ~ brinner matt (svagt). 2. bildl.
dyster, mörk, t. ex. ~ Ahnung, Aussichten,
Gedanken, Stunden; sorglig, bitter,
nedslående, trist; svårmodig, nedstämd, vemodig,
melankolisk. ~ Erfahrungen dystra (bittra,
nedslående, trista) erfarenbeter; ojS iJicheln
matt (vemodigt) leende; ~ Nachrichten
dystra (nedslående, sorgliga) underrättelser; ~
Tage machen genomleva en dyster tid; die
Dinge oj ansehen se saker och ting i ett
dystert ljus, ha en mörk syn på livet; ~
dreinschauen se dyster ut; TojS erleben ha
dystra (trista, bittra) upplevelser; es sieht oj
damit aus det ser mörkt ut därmed (med el.
fordet). T~e, f O 1. mulenhet, molnighet,
dunkelhet, mörker, kulenhet, töcknighet;
matthet; om vätska grumlighet, oklarhet. 2.
bildl. dysterhet, sorglighet, bitterhet, tristess;
svårmod, nedstämdhet, vemod, melankoli.
Trubel m -s - oro, bråk, oväsen, tumult, F
kolorum; förvirring, oreda, virrvarr,
villervalla, F uppståndelse,
trüb|]en, -te ge-t I. tr 1. röra upp vatten o. d.;
grumla, göra grumlig (oklar, tjock). Kein
Wässerchen ~ bildl. vara alldeles oförarglig
(oskyldig, menlös), F inte göra en mask för
när. 2. förtaga glansen av ngt; fördunkla,
t. ex. läk. die Hornhaut ist ge-t; förmörka, t. ex.
kein Wölkchen -te den Himmel; anlöpa metall.
3. bildl. grumla, t. ex. die Erinnerung an etw.
(ack.) oj,nichts hat ihr Glück ge-t, die Heiterkeit
jds die Ruhe der Seele oj, das Urteil jds
oj; fördunkla, t. ex. den Ruhm jds oj;
förmörka, t. ex. die Aussichten jds oj; fördystra,
t. ex. das Leben jds oj, was -t deinen Sinn?
störa, t. ex. den Frieden, die Stimmung, ein
Verhältnis, e-m das Vergnügen oj. Tränen -ten
^ihren (ihr den) Blick fördunklade (skymde)
hennes blick; sein Geist ist ge-t hans själ är
omtöcknad. 4. poet., se aufregen o. betrüben.
II. refl. Sich ~ bli grumlig, grumlas, t. ex.
das Wasser -t sich; äv. bildl. bli mörk, mörkna,
t. ex. die Luft, seine Stirn -t sich; bli töcknig,
bli dyster; fördunklas, t. ex. die Klarheit des
Spiegels -t sich; äv. bli skum, skymmas, t. ex.
das Auge -t sich vom Weinen, mein Blick -t
sich. Es (el. der Himmel) -t sich det mulnar.
— För övr. bet. jfr trübe. T~, n -s 0, se Trübung.
T-heit, t T-igkeit, f O om väderlek, se Trübe 1.
-lich, a ᚼ ganska mulen (dunkel, grumlig
m. m.), se trübe.
trublier|en, -te -t tr störa, förvirra, bringa
oreda i ngt; liand. trublera.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
