Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unzulässig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otillräcklighet, -lässig, a otillåt|en, -lig,
förbjuden. u-lässigkeit, f O otillåt|enhet, -lighet.
unzünftig, a 1. ej tillhörande facket (skrået);
utomstående. 2. ej yrkesmässig, iw.
lekmanna-.
unzurechnungsfähig ["u], a otillräknelig.
keit,f O otillräknelighet.
unzureichend, a otillräcklig,
unzusammen|]drückbar, a omöjlig att pressa
ihop. -gehörig, a ej sammanhörande
(samhörig). -gesetzt, a ej sammansatt;
osammansatt, enkel, -haltbar, a fys. som ej kan göras
sammanhängande. U-hang, m -[e]s brist på
sammanhang, -hängend, a ej
sammanhängande; osammanhängande,
unzuständig, a jur. obehörig, inkompetent.
U~-keit, f O jur. obehörighet, inkompetens.
keitserklärung, f -era jur., domstols förklaring att
den ej är behörig,
unzu]]träglich, a ofördelaktig, ohälsosam, ej
nyttig (lämplig), skadlig. u-träglichkeit, f
en ofördelaktighet, ohälsosamhet,
skadlighet; olägenhet, -treffend, a oriktig, som ej
stämmer; ohållbar. Das ist ~ det stämmer
inte.
unzuverlässig, a otillförlitlig, opålitlig, osäker,
inexakt. Er ist ~ man kan inte lita på
honom; ~es Gedächtnis äv. bedrägligt minne.
U~keit,y O otillförlitlighet, opålitlighet,
in-exaktliet.
unzuversichtlich, a utan tillförsikt (tilltro,
hopp).
unzweck‖dienlich, -gemäß, -mäßig, a ej (föga)
ändamålsenlig,olämplig, opraktisk.
U-mäßig-keit, f O bristande ändamålsenlighet,
olämplighet, opraktiskhet.
unzweideutig, a otvetydig, tydlig. U^keit, f O
otvetydighet, tydlighet,
unzweifelhaft, I. a otvivelaktig. II. adv
otvivelaktigt, utan tvivel. U~igkeit, f O
otvivelaktighet.
u. ö. förkortn. av und öfters och [ganska] ofta.
upas ["u:pas], n - O upas[gift]. -baum, m bot.
Antiaris toxicaria upasträd. -gift, n -[e]s -e, se
Upas. -giftbaum, -giftstrauch, m bot. strychnos
tieuté upas|träd, -buske,
üppig, a 1. yppig, frodig, t. ex. ~es Grün;
ymnig, riklig, t. ex. ~er Haarwuchs; saftig,
svällande, överflödande. ~er Busen yppig
(svällande) barm; Gesundheit
blomstrande hälsa; Phantasie livlig fantasi; ~er
Wuchs frodig växt, äv. gott hull. 2. yppig,
vällustig, begiven på lyx, överdådig,
slösaktig. ~es Leben liv i överflöd; Mensch
av. sybarit. 3. t övermodig, högdragen.
keit, f -en 1. yppighet, frodighet, ymnighet.
2. yppighet; lyx, överflöd. 3. t övermod,
högfärd.
Up[p]salaer [’za:], I. m -s - uppsalabo,
invånare i (från) Uppsala.. IX. a oböji. uppsala-?
från (i) Uppsala. __
1. Ur, m -[e]s -e, se Auerochs.
2. Ur, n -[e]s ö.min. myrmalm.
Ur-, ur- [u:r], förstavelse 1. ur-, ursprunglig,
först-, primär-, primitiv, t. ex. uralt,
Uranfang, Ureinwohner, äv. grund-, t. ex. Urbegriff.
2. utmärker hög grad, ur-, genom-, t. ex.
urgemütlich, Urplötzlich. 3. utmärker viss generation, t. ex.
Urgroß|mutter, -mutter, Urenkel. 4. nu utan
särsk. bet., t. ex. Urkunde, Urlaub, Urteil.
u. R. förkortn. för unter Rückerbittung med
begäran om återsändande.
Urach ["u:], m npr. Wilder ~ der Wilde
vild (rå) sälle.
uradel m -s uradel.
urahn m -en -en 1. se urgroßvater. 2. stam-,
för|fader, anherre. ~en förfäder, -e, f -n,
-frau, f -en 1. se urgroßmutter. 2.
stammoder, anfru. -herr, m -n -en, se urahn.
Ural [u-’ra:l], m -[s] npr geogr. Ural. u^-altaisch
u’’ra:lal’ta:ij], a språkv, geogr. ural-altaisk.
-ge-bi rge, n -s . Das ~ Uralbergen.
Uralin, n -s O kem. uralin.
uralisch [’a:], a uralisk, från (i) Ural.
Ura|][lt, m -[e]s -e min. uralit. -it|porphyr, m -s
-e min. uralitporfyr. -ium [’ra:], n -s tf, se -in.
-kauz, m, se Habichtseule, -kosak, m -en -en
uralisk kosack.
Ur|a|l, n -s O ung. världsallt[et], universum.
Uralmaus, f zool. Dicrostonyx torquatus
halsbands-lämmel.
ur]]alt ["u:r"alt], a ur|gammal, -åldrig, F
gammal som gatan. Seit ~en Zeiten sedan
urminnes tider. U-alter, n -s urtid. Von u~s
her sedan urminnes tider, sedan (från)
hedenhös. U-ältermutter, se U-urgroßmutter.
U-altertum, n -[e]s O [ur]grå forntid.
U-älter-vater, se U-urgroßvater.
Uräm]]ie [u’rs-’mi:], f -en läk. urinförgiftning,
uremi. u-isch [’rs:], a läk. uremisk.
uran [’ra:n], n -s O kem. uran[ium].
Ur]|anfang, m -[e]s -e† [allra] första början,
ursprunglig begynnelse (upprinnelse),
u-an-fänglich, I. a ursprunglig, begynnelse-. II.
adv ursprungligen, i [allra] första början.
Uranllgelb, n -[e]s O ⚙ urangult. -glas, n -es
uranglas. -glimmer, m -s min. uranglimmer,
torbernit.
Uraniden [’ni:], pl zool. uranidæ uraniider.
uranisch, a Uranus-.
uranist m -en -en, se urning.
uran‖it, m -[e]s -e, se -glimmer, -ium [’ra:], ra
-s 0, se uran.
ur|anlage, f -n 1. ursprungligt (äv. medfött)
anlag. 2. ursprunglig anläggning.
uran‖ocker, m -s min. uran|ockra, -opilit.
o-graphie, f -n stjärnhimmelsbeskrivning,
uranografi. -olatrie, f -n stjärn|dyrkan, -kult,
uranolatri. -olith, m -en -en meteorsten,
uran-olit. -ometrie, f O astr. uranometri. -oplastik
[’pla], y O läk. uranoplastik. -oskop, I. n -s
-e astr. uranoskop. II. m -en -en stjärnki-
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
