Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V - Verkneifung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pa ihop, hopknipa, t. ex. den Mund f
"undertrycka, kväva, t. ex. ein Gähnen Sein
Gebärdenspiel ~ göra en grimas (grimaser);
sich (dat.) das Lachen, den Schmerz m. m. se
under -beißen I. 2.; -kniffen ung. stel, t. ex.
-kniffen* Gesichtszüge; Midi, invecklad, kinkig,
t. ex. die Sache wird dadurch noch -kniffener.
2. Sich (dat.) etw. ~ f neka sig ngt, avstå från
ngt, försaka ngt; er kann es sich nicht zu
fragen .. han kan inte låta bli. II. refl. Sich
a* f dumma sig, hugga i sten, begå en fåt.
V-kneifung, f -en hopknipning; f
undertryckande, kvävande; jfr -kneifen, -kneipen, od tr
f. Sein Geld n festa (rumla, supa) upp sina
pengar; seine Zeit ~ använda tidén på att
festa (rumla, supa), ’hänga på krogen’,
-knel-ler|n, -knell[ë]re -te -t gd tr dial. f. Etw. ~
använda (lägga ner) ngt på rökning, röka upp
ngt, t. ex. sein Geld n. -kneten, gd tr. Etw.
in den Teig n knåda (arbeta) in ngt i degen,
-knicken, gd tr 1. Sich (dat.) den Fuß ~
vricka foten. 2. Sich (dat.) keine Lust n ᚼ inte
neka sig något nöje. -knicksen, gd tr. se
-knicken- 1. -kniffen, se -kneifen, -knirschen,
gd tr. Seine Wut n undertrycka sin vrede
(sitt raseri) genom att skära tänderna, -knistern,
gd intr [s] kem. dekrepitera. V-knistern, n -s ⚙
kem.dekrepitering. -knittern, gd tr skrynkla
till (ihop), krama ihop, till-, hop|skrynkla,
hopkrama. -knöcher|n, -knöch[e]re -te -t gd I.
tr omvandla till ben; bildl. göra ngn förbenad
m. m., jfr II. II. intr [s] förbena sig, omvandlas
till ben; äv. bildl. förbenas; widi. bli för|benad,
-stockad, pedantisk, småsinnad el.
trångbrös-tad; förstelna. III. refl. Sich ~ wiai. förbenas;
Kr II. V-knöchern, n -s 0, V-knöcherung, f -en,
histol, benbildning, Ossifikation, äv. bildl.
förbening. -knöpfe‖n, -knöpf[e"]le -te -t gd refl.
Sich ~ dial. gifta sig. -knorpel|n, -knorp[e]le
-te -t gd i/itfr[s] o. refl sich ~ förbroskas,
övergå till brosk. V-knorpein, n -s 0,
V-knor-pelung, f -en förbroskning, övergång till
brosk, -knorr|en, -te -1, -knorz|en, -[es]« -te
-1 od intr [s] om träd bli knastig el. vresig,
-knöteln, gd tr dial. se wy. -knot|en, gd tr.
Etw. binda ngt till en knut, slå knut
på ngt, ⚓ knopa ngt; -eter Strick rep med
knut[ar] på. -knotig|en, -te -t gd, se föreg,
-knucks|en, -[es]« -te -t gd tr. se -renken.
-knuffen, gd tr f, se -hauen, -knüllen, gd tr
skrynkla ned (till); jfr -knittern, -knüpf|en, gd I. tr
1. förbinda, t. ex. e-n Begriff mit e-m Worte
die Einzelheiten zu e-m Ganzen n;
for|ella, -knippa, t. ex. das Unternehmen ist mit
großen Kosten, mit Schioierigkeiten -t, die
Operation ist mit Lebensgefahr -1, durch
Bande der Freundschaft miteinander -1 sein;
knyta ihop, hopknyta; associera, kombinera.
Ein festes Band mit e-m n knyta ett fast
vänskapsband med ngn; eng miteinander -t
nära förbundna (lierade) med varandra.
2. knyta fel (galet), ’sno ihop’, t. ex. ein
Band II. refl. Sich ~ för|bindas, -enas,
-knippas. III. Verknüpft adj. schweiz. rakitisk;
skrofulos. V-knüpfen, n -s 0, V-knupfung, f
en för|bindelse, -ening, -knippning;
hop-knytning; association, kombination; syntes;
kem.sammankoppling. ~ von Ideen
idéassociation, -förknippelse. -knüpper|n, [-knüp-p[e]re-] {+-knüp-
p[e]re+} -te -t GD tr ben. 1. knyta för hårt. 2. se
-binden I. 3. 3. se -knüpfen I. 2. -knurr|en, OD
F I. tr. se -knacken 2. II. refl. Sich ~ gräla,
käbbla; sich mit e-m n bli osams med ngn,
råka i luven på ngn. III. Verknurrt adj.
knarrig, grinig, -knus|en, -[es]« -te -t GD tr F.
E-n nicht ~ können inte kunna fördra ngn,
inte tåla se ngn. -knuspern, GD tr %. Etw.
f\f knapra på ngt, mumsa upp ngt.
-ko-balt|en [’ko:], -ete -et GD tr ⚙ överdraga ngt
med kobolt, -kochen, GD I. tr 1. förbruka
vid kokning (matlagning). 2. fördärva vid
(genom) kokning, låta ngt koka för länge,
koka ur el. sönder. 3. ⚙ sockertiiiv. inkoka
tjock-saft. II. intr [s] 1. fördärvas vid (genom)
kokning el. matlagning, förkoka[s]. 2. kokabort,
t. ex. das Wasser -t. sein zorn -t bald går snart
över. -kohlbar, a O förkolningsbar.
1. verkoh|len, GD I. tr förkola; O karbonisera.
II. intr [s] förkolas, förkola sig; förkolna,
t. ex. -te Balken, die -ten Reste, -t äv. kolad,
t. ex. -ter Brennstoff. n -s 0, se V-kohlung.
2. verkohlen, GD tr F. E-n ~ lura el. narra
ngn, skoja el. driva med ngn.
Verkohlung, f -en förkolning; O karbonis|ation,
-ering. -s|apparat, m -[e]s -e
karboniserings-apparat. -s|gefäß, n -es -e karboniseringskärl.
-s|grube, f -n ⚙ kolningsgrav. -s|ofen, m -s -†
⚙ kolugn.
verkok‖en [’ko:], -te -i GD O I. tr koksa, koxa.
II.. intr [s] för|koksa[s], -koxa[s]. V<x,, n -s 0,
V-ung, f -en [för]koksning, -koxning.
V-ungs|-fähigkeit, f O koksbarhet.
verko|k|en, -te -t GD tr studentslang. Sich (dat.) den
Magen n proppa magen full, sätta magen
på läst.
verkomm‖en, GD intr [s] 1. förfalla, råka i (på)
förfall, gå under, gå till spillo; förfaras; bildl.
om pers. äv. förolyckas, lida skeppsbrott, -en
pp. o. adj. om pers. för|fallen, -kommen,
avsigkommen, förolyckad, urspårad. 2. dial. a)
förkomma, komma bort, gå förlorad; 6) komma
av sig, F tappa koncepterna. V-enheit, f Ol.
för|fall, -kommenhet, avsigkommenhet,
dekadans. 2. F lantbr. rost pà säd. V-ensein, n -s
0, se föreg. 2. V-niS, n -ses (av./) 1. -se Schweiz,
överenskommelse, kontrakt. 2. 0, se
V-en-heit 1.
ver‖konsumieren, gd tr F konsumera, för|bruka,
-tära. -koppeln, gd tr 1. hop-, sammankoppla,
koppla ihop (tillsammans), koppla, t. ex.
Hunde förbinda. Ein M ädohen e-m an
e-n »v genom koppleri skaffa ngn en flicka.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
