Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Z - Zönakel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Zönakel [’na:], n -s - klostermatsal, cenakel.
Zone ptso-.na], f -n 1. astr. m. m. zon, bälte, t. ex.
die heiße, kalte Die gemäßigte
(temperierte) ~ den tempererade zonen. 2. bot.
zool. fyndort, växtställe, hemvist, z^n|artig,
a zon-, bält|formig.-n|beobachtung, f -en astr.
zonobservation, -n|einteilung, f -en
zonindelning. -n|linse, f -w fys. zonlins. -n|tabelle, f -rc
jämv. zontabell, -n|tarif, m -s -e, -n|taxe, f -n
järnv. zon|tabell, -taxa. -n|zeit, f-en
normaltid.
Zönobllit [/bi:t], m -en -en klostermedlem, -i|um
[’no:b], n -ums -en kloster.
Zool!chemie, f zoo-, djurjkemi. z-chemisch,a
zoo-kemisk. z-gen, a geoi. zoogen. -geographie, f
-n zoogeografi. -graphie, f -n djurbeskrivning,
-latrie, f zoolatri. -lith, m -[e]s o. -en -e[n]
min. ZOOlit djurförstening.
Zoolog|][e], m -en -en zoolog, -ie, f -n zoologi,
z-isch, a zoologisk, t. ex. ~er Garten, *ves
Museum.
Zoollmagnetismus m - zoo-, djur|magnetism.
-parasiten, pl zooparasiter. -phyt, m (n) -en
en zoofyt växtdjur. -Spore, f -n zoo-,
svärm|-spor. -tin salz, se Natriumsalz, -tomie, f O
zoo-tomi, djuranatomi, z-tomisch, a zootomisk.
-trop, n -[e]s -e 1. zootrop. 2. zoxtrop,
strobo-skop, trolltrumma.
Zope, f -n, se Pleinzen.
Zopf m -[e]s -e† (dim. Zöpf\chen, -lein) 1. a)
hos män stång-, hår|piska; b) hos kvinnor [hår-]
fläta, t. ex. das Haar in Zöpfe fechten. F bidl.
E-m e-n ~ anstecken (drehen, machen) spela
ngn ett spratt, göra narr av ngn, göra ngn
till ett åtlöje; e-m auf den ~ kommen el. P
spucken sätta ngn på det hala, sätta åt ngn,
gå ngn inpå livet; den ~ hinaufschlagen göra
sig marschfärdig. 2. perukstock, pedant,
gammal stofil. 3. pedanteri, formalism,
gammal fördom, inskränkthet. 4. [yvig]
trädtopp. 5. se Schopf. 6. dial. skogklädd
bergstopp. 7. dial. brödfläta. 8. F florshuva, rus.
-band,n -[e]s -er† hårpiskband,hårband i flätan,
zopf|en, zöpf|en, -te ge-t tr 1. fläta, t. ex. Ydie
Haare 2. ⚙ toppa, t. ex. e-n Baum
Zopfllende, n -s -n toppända. -erei, f -en
pedanteri. -gelahrtheit, f föråidr. pedantisk lärdom,
-holz, n -es -er† toppgrenar, -ier [’fi:r], m -s
-s 1. kines. 2. pedant; jfr Zöpfling. z-ig, se
zöpfg.
zöpfig, a 1. som har hårpiska (el. håret flätat).
2. pedantisk, föråldrad, fördomsfull,
kälk-borgerlig, förbenad. Z^keit, f O pedanteri,
kälkborgerlighet, fördomsfullhet.
Zopflerche, se Haubenlerche.
Zöpfling m -s -e 1. kines. 2. pedant,
perukstock, kälkborgare.
Zopfllmensch m -en -en, se Zöpfling. -periode,
f -n, se -zeit, -perücke, f -n piskperuk, -stil,
m -[e]s -e konst, zopf-, peruk|stil, pedantisk el.
torr stil. 1m ~ i perukstil. -träger, m, se
Zöpfling. -tum, n -[e]s O pedanteri,
kälkborgerlighet, fördomsfullhet. z-tümlich, se zöpfig
2. z-weise, adv i flätor, -zeit, f perukstilstid.
Zophor|os [’tso:f], m -os -en ark. zophorus, zo[o]-
foro S fris på byggnader i jonisk el. korintisk stil.
Zoppe, f -n zool. Fuiica atra sothöna,
zopp|en, -te ge-t dial. P, se zupfen.
Zorch m -[e]s -e, se Haubensteißfuß.
Zores [tso:], m - O jud. virrvarr; äv. obehag[lig-
heter], otrevligheter.
Zoreseisen, n -s ø zoresjärn.
Zoriila [’nia:], m -s -s 1. råtthund. 2. zool. Zo-
riiia bandiller.
Zorn [o], m -[e]s O vrede[smod], harm, ilska,
agg. Seinen ~ an e-m auslassen utösa sin
vrede (ilska) över ngn; e-n auf e-n haben
vara vred (F arg) på ngn, äv. hysa agg
till ngn; e-n in ~ bringen, e-n zum ~ reizen
reta ngn till vrede, göra ngn ond (F arg),
förarga ngn; in ~ geraten råka i
vredesmod, bli ond (F arg), ilskna till; brusa
upp; nicht die Sonne über seinem ~
untergehen lassen icke låta solen gå ned över
sin vrede, -ader, se Kollerader b), -anfall,
m -[e]s -e† anfall av vrede, vredesutbrott,
-aufwallung, f -en uppbrusning i vrede,
-aus-bruch, m -[e]s -e† vredesutbrott, z^bebend,
a darrande (skälvande) av vrede. Zrv/bleich,
a blek av vrede, -blick, m -[e]s -e vredgad
blick. z~durchbebt, se z^bebend. z^entbrannt,
a upptänd av vrede, ursinnig, vredgad.
entflammend, z~entflammt, a flammande av
vrede, hetsig, ursinnig, -er|guß, m -gusses
-güsse, se -ausbruch.
Zornes‖äußerung, f -en vredesyttring, -blitz, m
-es -e vredesblixt, -funke|[n], m -ns -n gnista
av vrede, -träne, f -n tår av vrede el. harm.
-wölke, f -n vredesmoln. -worie, pl vredesord,
vreda ord. — jfr Zorn-.
Zornl[feuer, n -s vredens eld, blossande vrede,
z-flammend, se z-entflammend. z-funkelnd, a
gnistrande av vrede, -gefühl, n -[e]s-e känsla
av vrede, z-gerötet, a röd (blossande) av
vrede, -gesicht, n -[e]s -er vredgat ansikte,
vredgad uppsyn, z-glühend, a lågande
(blossande) av vrede, -giut, f vredens glöd (hetta),
blossande vrede, z-ig, a vred[gad], ond, F arg.
Auf e-n, über etw. ~ sein, werden vara, bli
ond (F arg) på ngn, över el. för ngt. -igkeit,
f O vrede[smod]. -mut, m -[e]s O 1. vrede. 2.
vredsinthet. z-mütig, a 1. vred. 2. vredsint,
kolerisk, argsint, -mütigkeit, f O, se -mut.
-rede, f -n vredgat tal, vreda ord. z-rot, a röd
(blossande) av vrede, -rote, f O vredens
rodnad. -rute, f -n bibl. vredens gissel,
z-schnau-bend, a fnysande av vrede (ilska), z-voll, a
full av vrede, -woge, f -n vredesbölja, -wut,
f raseri, z-wütend, z-wütig, a rasande av
vrede, ursinnig.
Zoroast‖er [rödast], m npr Zoroaster,
Zara-thustra persisk religionsstiftare. -HaniSmUS, m - ⚙
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
