Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Uttal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Uttal
Uttalet anges genom accenttecken i själva uppslagsordet eller med
ljudskrift inom klammer efter uppslagsordet.
Accenttecknet, som används endast i två- eller flerstaviga ord, anger
dels och i första hand var huvudtrycket i ordet ligger och dels om den
betonade stavelsens vokal är lång eller kort. Är vokalen lång, står
accenttecknet omedelbart efter den eller de bokstäver, som betecknar vokalen
eller diftongen: Dä´mon, Jahrze´hnt, durchtrie´ben, mißbrau´chen,
kreu´zdumm´. När den betonade stavelsens vokal är kort, står
accenttecknet efter den eller de bokstäver, som betecknar det första
konsonantljudet efter vokalen: Insek´t, Tech´nik, Dreigrosch´enoper,
stock´fin´ster. Huvudtrycket kan även anges genom accenttecken efter en divis
(bindestreck), som ersätter en stavelse: durchfahren .. A [-´- -].. B [- -´-].
Om betoningsaccentens användning för att markera lös och fast
sammansättning vid verb sammansatta med vissa partiklar se Anvisningar för
begagnandet sid. VIII.
Ljudskrift används vid behov för främmande ord och enstaviga ord:
Email [ema:´j, emae´l], Jod [jo:t]. Den inskränks — särskilt vid
längre ord — till den del av ordet, där den har ansetts vara behövlig, varvid
resten oftast ersätts med divis eller diviser: Aperçu [-sy:´], Barsch [-a:-],
Kaka´o [äv. -kao´] (med diftongiskt uttal). För ljudskriftstecknens
betydelse se Ljudskriftstecken sid. X.
Uttal anges i princip endast för enkla ord, vanligen inte för
sammansättningar och avledningar. I stort sett har endast sådana ord
uttalsbetecknats (med hjälp av accent eller ljudskrift), som inte följer vanliga tyska
uttalsregler, såsom dessa redovisas i t. ex. skolgrammatikor. Dock har
i viss utsträckning även sådana fall beaktats där uttalet — ehuru
regelbundet — avviker från det motsvarande svenska ordets: Giraffe [g-],
justieren [jus-], neutral [nɔø-], Talent [-ɛn´t], Sa´phir, Brosch´e (i
vilket accentens placering efter konsonanterna alltså anger kort vokal).
I ett stycke bestående av flera uppslagsord, för vilka samma uttal
gäller, utsätts uttalsbeteckning vanligen endast vid det första ordet:
Instrument [-st-] .. instrumentieren (bägge orden har uttalet [st]).
Exempel på ordtyper, i vilka uttalsbeteckning i allmänhet har ansetts
kunna undvaras, då uttalet följer de vanliga reglerna eller
motsvarande svenska ord har likartat uttal:
ach, Tante, hart, Tisch, lassen, Rost med kort vokal framför
konsonantgrupp, samt Haß med kort vokal framför ß i slutljud (jfr med
uttalsbeteckning eller accent, som anger vokalkvantitet: nach [-a:-], Mond
[-o:-], Art [a:-], Ni´sche, Trost [-o:-], Maß [-a:-])
Straße, grüßen med lång vokal före ß, då ß följs av vokal
Phrase, Telegraph med uttalet av ph som [f]
Quartier, bequem med uttalet av qu som [kv]
spät, Stein med uttalet [ʃp-] resp. [ʃt-] (jfr med uttalsbeteckning:
Sperma [sp-], Stola [äv. st-]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 19:49:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/desv1965s/0009.html
