Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säcken och såg först nu, att hon var allena i
kammaren, vilken tedde sig rätt inbjudande, när
gardinerna kommit upp. Över den smala träsoffan låg
ett lapptäcke, och längs golvet löpte en brokig
hem-mavävd matta.
”Hedvig”, ropades det, ”Hedvig, var är du ?”
Det var syster Greta, som kallade, och av det
annalkande vagnsbullret kunde Hedvig lätt gissa sig
till anledningen. Bror Anders och hans vän,
mekanikern, ung som han, men lärd som Sokrates själv,
voro i antågande.
Hedvigs hjärta dunkade i bröstet av jublande
förväntan på detta nya, vilket törhända skulle skänka
hennes själ vingkraft och dagens timmar ljus flykt.
På snabba fötter ilade hon ned för trappan och kom
ut på gårdsplanen just som de båda resenärerna
stego ur kärran.
Anders’ viga och lätta hopp ned från åkdonet
kände hon igen likasom den prydliga, raka rygg han
vände mot henne. Men den andre! Varför stod han
så hopkrupen och trevade sig för än med den ena
foten, än med den andra? Så, nu hjälpte Anders
honom. Vad det gick långsamt!
Hedvig hade ämnat springa fram till syster Greta
och söta far för att också hon välkomna husets
gäst, men plötsligt överfölls hon av en ångest,
vilken försatte hela den tidigt utvecklade och ganska
kraftigt byggda flickgestalten i en våldsam skakning
och hon önskade, att hon kunnat smyga sig bort
osedd. Det var dock för sent.
Bror Anders och hans vän styrde redan sina steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
