Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför eldstaden. Hennes inre var fullt av
diktens fåglar, vilka längtade att flyga ut, och då
höstmörkret ej tillät henne föra fjädern utan bistånd av
ett mera villigt än gagneligt talgljus, tände hon detta
och satte sig på trästolen vid det lilla bord, vilket
var ämnat att begagnas till sybord.
Hennes täcka, livliga huvud lades litet på sned,
och fjädern flög. Raderna formade sig genast utan
möda och utan omskrivning i denna stund, då hon
och sångmön förtroligt skänkte varandra hugnad.
För ingen annan skulle Hedvig vågat yppa den
sällsamma vårbäcksyra, vilken ena sekunden sprudlade
inom henne eller den hjärtats våldsamma, fläktande
oro, vilken lika mycket var minnets kväljande ångest
som en oviss fruktan att likt ett rö böjas av ödet.
Utan att ge sin poesi någon rubrik, skrev hon:
Säg, mit hjerta mig
Hvad skall fägna dig?
Ibland werldsligt godt
Hvad skall bli din lått?
Lyckans krans,
Guldets glans
Gömma sig
Stads för mig;
Winna dock
med sit lock
Hela werldens flock.
Det föll en brand ut ur kakelugnen, men att sköta
denna rätt, mäktade ej den unga Philomela. Hon såg
den ligga på kakelugnsstenen och sända sin täta rök
upp mot taket, dit de grå virvlarna ej hade lång väg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
