Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock halflärde Caffehus-domare, förlora deras
cri-tiske möda, emedan denna slags allmänheten har i
Sverige icke nog styrka och fregd at gilla eller
förkasta Auctorer och deras arbeten.”
”Hedvig, var är du?”
”Här, söta mor!”
Och Hedvig kastade pennan samt ilade på villiga,
lätta fötter in till den sjuka.
”Jag vill stiga upp, barn.”
”Orkar söta mor det?”
”Jag måste! Jag är så orolig! Jag har drömt, att
vi icke hade tak över huvudet, Hedvig.”
”Det skall icke söta mor inquitera sig för. Redan
klockan halvåtta i morse var excellensen Tessins
lakej här med kvartalspensionen, och värden skall få
hyran den sista.”
”Gud vare tack, men–––––-Sätt mig upp, dot-
ter! Det susar och brusar så styggt i mitt huvud.
Tycker du inte, att du hör klockorna klämta?”
”Nej, söta mor, det är en slem imagination. Jag
hör allenast fåglarnas muntra kvitter. Törhända
skulle det fägna söta mor att sitta en stund i
länstolen och se ut på vår lilla soliga täppa.”
"Ja, hjälp mig att få kjorteln och tröjan på! Det
är någon, som bankar på dörren. Hör du inte ?”
”Nej, söta mor, det är pigan härinunder, som
dunkar i vävstolen.”
Hedvig hjälpte den kraftlösa gamla, som redan
flämtade av trötthet, att träda på tofflorna.
Stackars kära mor! Hennes ålderdom var en
törnestig. Bror Anders frågade aldrig efter henne.
7-Det brinnande hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
