Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gätit den underliga ångest, vilken jagat henne upp
ur sängen.
Plötsligt sade hon:
”Har du alla dina dyrbara papper i bruna skåpet,
barn?”
”Ja, söta mor. Jag har just ordnat dem och glatt
mig åt, att de skola bereda oss båda hedersamma,
bekymmerfria dagar.”
”Men jag drömde, att skåpet skulle falla omkull.
Står det stadigt, Hedvig?”
”Ja, det kan ej rubbas ur fläcken.”
”Det blåser fasligt i dag”, ljöd ånyo den gamla,
skälvande rösten, ”vad är det för en ond och besk
lukt vinden för med sig?”
Hedvig vädrade. Hon svarade lugnande:
”Det är nog skorstenseld någonstädes i närheten.”
I detsamma flög en svavelgul flamma som ett
vindsopat moln över himlen och strax därpå ett
mörkare, så ännu ett, ett helt strålknippe av
gnistrande, sprakande lågor, som en sekund försvunno i
en tjock, kväljande rök för att sedan ånyo
triumferande höja sig i frätande, slickande iver.
Det började bli olidligt hett i den låga kommaren,
och nere på gatan ljöd brandvaktsskramlan med
ursinnig hast, medan höga rop om hjälp, svordomar
och gälla barnskrik blandades om vartannat.
Fru Nordenflychts halta och slöa piga ryckte nu
upp dörren med en hittills osedd fart och hennes
tunna röst pep i hes, ansträngd falsett:
”Jesses frun, det har tagit eld i Blå Hand, och
färgaregesällerna ha hoppat i Klara sjö, men vart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
