Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kära tankebyggare samlades i det låga, mörka
förmaket, där rokokomöblerna tycktes stå på lit de
parade.
Hon brukade berätta sina vänner, att hon levde
”sans souci dans un certain sens”. Hon hade
nämligen intet eget hushåll, och de små lukulliska
supéerna i Bergianska malmgården upprepades icke här.
En kväll kom Creutz före sin skaldebroder
Gyllenborg. Han ville utbedja sig en gunst av Uranie.
Han ville presentera för henne en märklig och
distingerad ung person, som i den beklagliga svärmen
av nya auktoriteter, höjt sig över de andras
jämn-strukenhet till ett respektabelt mått av gedigen
beläsenhet och extraordinär kvickhet. Han var allenast
tjugusex år, men så meriterad i sina stycken, att
ständerna givit honom titeln av ekonomiintendent
och samma värdighet som kollegiernas assessorer.
”En nationalekonom således”, menade Hedvig
motvilligt. Hon stod framför den stora
väggalmanackan för år 1761 och läste vemodigt dagens
datum, den 11 december. Det var Jakob Fabricius’
dödsdag. Hade icke ett helt levnadslopp förrunnit
sedan dess, och dock dröjde sorgens skugga
outplånligt. En bägare, bräddad av lyckans sötaste must
hade då hållits till hennes törstiga flickmun, och
knappt hade hon läppjat på drycken, förrän döden
slog bägaren ur hennes hand. Svartan mull fick
suga den upp. Två decennier av osläckt törst och
skälvande längtan spann sina mörka tanketrådar
mellan den stunden och nuet. Hon såg plötsligt upp
i Creutz’ magra, otåliga ansikte:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
