Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kamraten och tullvaktmästaren hoppade upp på
bryggan och gjorde fast. Jag lyftade på tämligen spänstiga
armar upp spritlådan, lutade den mot mitt svenska
bröst, högg tag med den lediga handen i bryggans
översta planka och skrek, fåfängt försökande att
överrösta stormen: — Hugg i här!
Men ingen hörde. Det tjöt och röt och
kamraterna hade något att göra med förtöjningsändan.
Då märkte jag att båten gled undan.
Jag vrålade: — Hugg i här! Båten glider undan
och jag måste hoppa i sjön!
Ingen hörde mig, allt var kolsvart, stormen ven,
båten gled och jag klev långsamt i sjön med vänstra
handen hållande lådan mot bröstet och med den andra
fastnaglande mig vid bryggan, jag var i vattnet till
halsen, då de andra upptäckte min belägenhet.
Det var den femte april och just ingen sommar.
Det var ungefär tvärtom.
När jag hjälpts upp på bryggan och grejorna
kommit på torra landet började jag skälva. Det gällde
att komma under tak så fort som möjligt. I becksvarta
natten kröpo vi över klipporna inåt land. Och
tullvaktmästarens spanande öga upptäckte snart gubben
Österlunds stuga. Vi knackade på och det dröjde inte
länge förrän Långkalle öppnade.
Jag stötte emot honom i förstugan.
— Dä va mej en våt faen! Va ä du för en?
— Jag har varit i sjön.
— Då behöver du en kask å torra kläder —
go-kväll föräxten — jasså ä dä du? — å du tullsnok ma
— ja nu sir en att vår Herre ä di dårars förmyndare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
