Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Att flyga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viktigare för mig, vackrare. Och över oss är luften klar
och blå mellan nästa molnlagers flockar. Nu tänka
kvinnorna där nere på jorden: Nu kommer han aldrig
ner igen! Nu har han gått direkt in i härligheten, dit
han hör! Men Carl Cederström tror inte detsamma.
Han vet säkert att Karl Gustaf Krokstedt skall vända
och inom kort komma fram över molnet, medhavande
mig fortfarande fastbunden. Ty mina egna vingar äro
för små ännu.
Mycket riktigt! Vi vända och skåda åter staden
som en liten by långt under oss och skärgården som
om någon strött ut en näve sand över ett papper. Vi
göra ett par svängar över staden och åt det håll jag
bett om, ty jag vet att i ett fönster står min pojke
och tittar nyfiket åt norr och vill ha skojigt åt pappa
som flyger!
Krokstedt stannar av motorn några sekunder och
tänder igen. Jag beundrar Södra bergen och skogarna
i Södertörn. Den svaga höstsolen leker bedårande
med allt där nere. Med skären och havet. Å, vad det
är vackert! Vi styra ut över Lilla Värtan igen.
Jag förstår att det härliga snart är slut. Min
förare slår av tändningen och vi gå ned.
Utan en känsla av hisning. Bara behagligt,
förnämt, storartat.
Motorn stoppades på närmare 800 meters höjd
och vi glida till synes sakta, mjukt och tryggt den
blågröna sjön till mötes.
Vi ta sjön utan en skakning. Jag vrålar ett tack
och Krokstedt svarar med ett leende. Vi ha varit uppe
ungefär 3/4 timme.
I gång med motorn igen, och efter några minuter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
