Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Här var mellan ljuset och mörkret en strid”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hoppades också på så sätt kunna undgå de
mänga lockelser och frestelser till återgång,
som ett fördröjande av dopet oundvikligen
komme att medföra.
Många dagar dröjde det icke heller, förrän
hans farhågor besannades. Släktingarna hade
spårat honom, och en dag infinner sig hans
faster i avsikt att taga honom med sig. Alla
möjliga lockande förespeglingar gjordes
liksom ock de allra mest förkrossande
förebråelser. När han trots allt förblev orubblig,
började fastern hungerstrejk. Hon slog sig
ned under ett
träd i närheten
och hotade att
svälta sig till
döds, om han
icke gav med sig.
Detta fortgick
under flera
dagar. Dag efter
dag såg han
henne ligga där
törstande och
hungrande, och
hennes tårar och
jämmer, böner
och hotelser var
en långt större
påfrestning än
Mukarji själv
skulle mäktat
motstå. Men han sökte och fann hjälp hos
Honom, som giver oss seger.
Hans farbror hade under tiden blivit
underrättad om förhållandet och sände honom
skyndsamt ett telegram, i vilket han i mycket
vänliga ordalag avråder honom från att taga
dopet. Allt skall glömmas och bliva gott igen,
om han blott komme åter. Mukarji svarade
härpå i bestämda ordalag, att han stod fast
vid sitt beslut att bliva kristen, och att han
icke ämnade låta någonting hindra sig
därifrån. Svaret han erhöll härpå var hållet i
den mest fruktansvärda ton. Han skulle ej
ha kunnat tro sin farbror, som alltid visat
sig så vänlig mot honom, om att kunna
använda sådant språk. De allra grövsta
förolämpningar och förbannelser utslungades emot
honom. Brevet gjorde emellertid en motsatt
verkan och befäste honom blott alltmera i hans
avsikt att taga korset på och följa Jesus. Han
hade satt sin hand till plogen och ingenting
fick komma honom att se sig tillbaka.
Indiska tiggare och fakirer på Himalaja.
Den med så mycken längtan motsedda
dopdagen kom, då han skulle få bli förenad med
den kristna församlingen. Ingen kunde
numera hysa någon tvekan om ynglingens
uppriktighet. Han hade utstått eldsproven på ett
sätt, som oförtydbart lade i dagen, att han var
fattad av Kristi kärlek, från vilken ingen
skulle kunna skilja honom. Den dagen blev en
stor dag icke blott för honom och hans nya
församling utan även en glädjens dag för
Guds änglar. — Ett förlorat och vilsekommet
får hade av den trogne Herden blivit buret
tillbaka till
fårahuset.
Ännu en gång
skulle hans
släktingar komma att
göra ett
förtvivlat försök att
locka honom
tillbaka. Det
inträffade vid ett
tillfälligt besök han
gjorde på en
plats, där en hel
del av hans
släktingar sammankommit. Samma
taktik användes
även här: man
visade till en
början en överflödig
vänskap och föll ned till hans fötter i
tillbedjande vördnad. Om han blott ville avsäga
sig kristendomen och bliva som förr, skulle
allt bliva gott igen. Stora och fagra löften
om jordiska fördelar gåvos. Men Mukarji
lät ej rubba sig. Han hade smakat det
levande vattnet och den frid, som Jesus giver, och
hur kunde då något förmå honom att gå
tillbaka till sitt förra hopplösa och fridlösa liv.
Mukarji mottog kallelsen att bliva präst
och efter nödvändig förberedelse invigdes han
för det heliga kallet. Av odelat hjärta gav
han sig i sin Mästares tjänst och många äro
säkerligen de, som genom denne trogne
Herrens tjänare blivit vunna för Gud.
Efter ett rikt välsignat liv fick han gå in i
sin Herres glädje för att mottaga lönen av
Hans hand. Men hans verk fortsättes av hans
söner, som äro mycket framstående ledare
inom den Indiska kyrkan.
Saugor den 5 aug. 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
