Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£• Johan Sondvall. Aktör och Sångare vid Operan och Dramatiska
Theatem 1795 (?) — 1810 (?).
Hade titel af hofsångare. — Gift i) d. 26 aug. 1795 med Lovisa
Fredrika Grim; 2) 1806 med Märtha Helena Friberg.
Mamsell Ulrika Eleonora Säfatröm. Första Aktris och Sångerska
vid Operan samt Dramatiska Theatern 1 apr. 1796 — 1 juli 1806.
Född d. 9 okt. 1770 (dotter af bruksinspektören Johan Fredrik
Såf-ström och Brita Christina Lindholm). Först anstäld vid Nya Svenska
eller Komiska Theatern. På Dramatiska Theatern debuterade hon
d. 17 nov. 1795 som fru Strömmer i MDe okände eller Verldsförakt
och ånger”. Hon var* förträfflig såsom älskarinna i dramen, och
gjorde i synnerhet furore uti titelrollen i operetten ”Nina eller Den
af kärlek svagsinta”. — "Nödgades lemna scenen i anseende till
svår nerfsjuka och melankoli”. Dog d. 9 juni 1857.
Johan Darid Wallerius. Aktör och Sångare vid Operan 1797—1804.
Tillika sekreterare och ombudsman vid Kongl. Theatrarnc (se s. 419).
— Han hade en reslig växt och ett ovanligt vackert ansigte med
fina, regelbundna drag. Hans talorgan var välljudande, och hans
klangfulla sångstämma egde sådant omfång, att han kunde utföra
både tenor- och bas-partier. Dessa företräden jemte hans ljusa
förstånd, grundliga bildning och poetiska sinne syntes lofva honom stor
framgång på konstens bana, hvarföre theaterstyrelsen lät honom genast
från början uppträda i betydande roller, såsom Gustafs och Norrbys
i ”Gustaf Wasa”, Hidraots i ”Armide”, Gelinas i "Fiskaren”, m. fl.
”Men utgången svek allas väntan. En oöfvervinnelig blyghet
vållade att det liksom svartnade för hans ögon, då han inträdde på
scenen, och han blef stel och orörlig af fasa. För att småningom
vänja honom vid åskådarnes anblick, erhöll han sedan smärre roller
i lustspel, men detta gick ännu sämre, eller som han sjelf uttryckte
*ig: jag var ledsammast när jag skulle vara rolig”. Ett skämt af
en hög åskådarinna föranledde honom slutligen att lemna scenen.
Hertiginnan af Södermanland Hedvig Elisabeth Charlotta hade
nem-ligen liknat den unge skådespelaren vid en thekanna, i anledning
af hans gemenligen begagnade ”stora gest”, bestående deri, att han
satte den ena armen i sidan och styft utsträckte den andra på ett
sätt, hvarigenom dessa extremiteter i förhållande till den stelt
upprätade figuren fingo utseende af handtaget och pipen på en
husgeråds-persedel af ifrågavarande slag. Denna liknelse, som snart blef aktören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
