Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med tår i sitt öga
Hon såg mot det höga,
Och räckte mej handen och neg och sa’: ja!
Och derför är jag nu så gla’, så gla’;
Ja!
Derför är jag nu så gla’.
[Under sängen ha Sven och Lisa tittat
ut ur stugdörrn och lyssnat. Vid dess
slut träda de fram till Erik»)
SJETTE SCENEN.
SVEN. LISA. Den Föbre.
iSven.
Det var nu rektigt nymodigt, te få höre dej
sjun-ge nånting muntert, Erik. Dine viser bruker annars
gå på en så satans sorglåtig ton.
Erik.
Ja, jag har också bra sällan något ätt vara rätt
giad of ver.
Sven.
Och hvems är fele, vill jag fråge, om inte ditt
ege? Du ångrer, kan jag förstå, att du öfvergaf
stu-derninga och slog dej på te bli bonne.
Erik.
Nej, far, det ångrar jag aldrig.
Sven.
Nå, då måtte det vare någe anne otyg, som
faret in i skallen på dej. Du går ju för det meste och
hänger läpp och ser gudsnådlig ut som en tupp pä e
räfgrop. Hvad är det för ett elände? En bonne ska
vare rask och kry som ett vinterny. Så va’ pojkera i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
