Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Flickan och Kärleksguden.
I hjertat hvälfva sig så underliga tankar.
Jemt utanför det bultar och det bankar,
Och hviskar: "Vackra flicka! dig förbarma,
O! slapp uti din hydda in den arma!" —
Men pytt får han här slippa in!
Nej hin, nej hin!
Jag känner nog den skälmske gossen,
Med spända bågen och de tända blossen.
Visst en mordbrännare, så vild och grym, är denna,
Som vill min hydda tutta på och bränna.
Med blicken hotar han och kindens flamma . . .
Ja, ja! den skälmen, han är just densamma,
Som ställde an, ja just i fjol,
Så grymt rumol
Med syster min ... Vi än det minnas,
I kyrkoboken handlingarne finnas.
Nrä, för att hemta luft, jag vandrar ut i qvällen,
Vips står han framför mig, den lede sällen,
Och bär en krans af Glöm-mig-ej i handen,
Och hviskar: "Vid din liljefot jag band’en;
Se, på hvart blad hur som min tår
I låga står!" —
Vid dessa ord jag flyr som ilen,
Men efter följer han med hvassa pilen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
