Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Mollbergs Filosofi.
Fy, tunnor tusan! hvad verlden ar ängslig!
Aldrig en dag skall jag lefva här mer.
Ständigt man vandrar ju bunden och Pdngslig —
Pelle! från spiken tag nattrocken ner,
Skaffa mig vatten uti karafinen,
Gack in i boden och köp mig ett ljus,
Rulla sen neder den gröna gardinen,
Sätt man på bordet min bästa kardus!
Ingen ting gläder mig mera i verlden;
Allt är förgängligt och mörkt under soln.
Pelle! spring neder, på stund ner till värden,
Säg, jag vill låna den ena pistoln.
Nu jag farväl af din glädje vill taga,
Sorgliga verld, med ditt brokiga prål!
Mer ej din lusta mitt bröst skall bedraga,
Snart jag går bort från ditt bullrande skrål.
Pelle, hör på! För den plåten du köper
Tvenne qvarter af det bästa som finns.
Skynda, lät se, att du hurtigt nu löper . . .
Pelle! nå vänta, pass på, om jag minns
—-Jo, hos Johanna en biffstek — må göra —
Himmel! hvad verlden dock sorgelig är! —
Dito en talrik med lök och aggröra;
Skyiida. jag väntar dig åter snart här!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
