Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Om, i den grönskande lagerskogen,
Tillfälligtvis du får fatt uppå
En däst figur, som, vid glaset trogen,
En näsa bär både röd och blå,
Och basviol under armen klämmer,
I den persedeln känn fader Berg!
Som du, ej mera sitt rör han stämmer,
Hans kind är målad med dödens färg.
Ser du ett kullslaget stop på tufvan,
Förgät ej Adlerstop, kommendörn.
När full du proppat din mund med drufvan,
Tänk uppå Planberg, den oratörn.
Och ser du qvällen smått lyfta kjolen,
Med stjerngarnering och purpurkrans,
Stöt uti hornet och stäm violen,
Och tänk på Ulla och hennes dans.
Och dammar pudret från blomstrens ängar,
Tänk uppå Jensen, hans tång och kamm,
Och skimra gracernas liljesängar,
Tänk på de hvita, små spaka lamm,
Som tumla om under mjuka fållar;
Och finns det måne uti din verld,
Minns då det månsken, som höstens qvällar
Försilfvrat brödernas våta färd.
Om du en getabock främst på spetsen
Af någon bergsklippa bräka hör,
Tänk, fader Bergström, tänk då på Wetzen,
Som brölloppsverser i vinden strör.
Och hör du kacklas i dyn och måsen,
Vid grodors qväkande, ufvars tjut,
Så minns och tänk på den galna Gåsen,
Sora barbent skalade verlden ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
