Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Vår löja spratt af lust och fröjd,
Sig tänkte ren två mil i höjd:
"Men huru fara vi?" hon sadp,
"Ack! om, som ni, jag vingar hade!" —
"Den saken hjelpa vi på stund)
Var god, stig in här i min mund,
Med stjerten först och hufvut sedan." —
Sagdt, och i gapet står hon redan.
Hur nöjdt och gladt hon ser sig om.
Ju hpgre dock mot soln hon kom,
Ju närmare sin stora lycka,
Dess mera börjar luften trycka.
Ej dag, ej himmel mer hon ser;
I fogelns gap hon sjunker ner.
Hvad sedan skedde med den sköna,
Har man af fabeln ej fått röna.
För den, som har min saga läst
På källarn, tror jag, det är bäst,
Som sens moral på denna fisken,
Att ta en liten snaps vid disken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
