Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Konttngsb arnet.
Den konung står redo till fjerran färd;
Men barnet i vaggan det hvilar.
—-"J öfver det hafven en vakande vård!
Jag lemnar det nu i er drottninga-gård;
Ty långt öfver hafven jag ilar.
När åter jag kommer från fremmande land,
Då vill jag sjelf vårda, med pröfvad hand,
Mitt barn i mitt väldiga rike!"
Så sade till Féen den konung en dag,
När barnet i vaggan sågs leka. —
"Mångt bud under tiden jag skicka dig skall;
Du vakte dig väl ifrån vådor och fall!" —
Så sagdt, han sitt barn månde smeka,
Och manande höjde sig vindarne» sus;
Han seglade bort uppå vågornas brus
Till fjärmaste länder och vatten.
Och Féen hon hafver en moderlig vård
Om vbarnet, det glada och sköna;
Hon ofta det bär på sin vaggande arm,
Och låter det andas vårluften värr»,
Och leka i gräset det gröna,
Och andar ho» har r sitt drottfiinga-slott,
De tjena det barnet, med skiftande lott,
Och äro dess svenner i borgen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
