Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 89
När morgonen daggig ur östern far,
På harpor då svennerne spela.
Då dansar det barnet på Féens gård,
Och sjelf hon, i almarnes skuggande vård,
Dess menlösa fröjd månde dela.
När qvällen i månans silfvrade flod
Afkyler de ystra vindarnes mod,
Då sagor af svennerne sjungas.
Och barnet, det skjuter likt vårblomman opp,
Snart gosse, i mognande dagar.
Och svennerne vaktande följa hans spår,
Och Féen så tidt vid hans sida än går,
Och öfverallt honom ledsagar. —
En dag, när som morgonens stjerna gick ner,
Helt tidigt tre tärnor man anlända ser,
Som vända sig skyndsamt till slottet.
De tärnor framstodo för gossen i ring:
"Hell dig!" sad’ den första och sträckte
Sin blick emot himlen med ädelt behag:
"En staf från din fader med runor här tag!"
Så sagdt, hon åt gossen den räckte.
"Hell dig!" sad’ den andra, och uti sin famn
Hon slöt honom eldigt, och nämnde sitt namn,
Och gaf honom dyrbara lektyg.
Den tredje, med djupsinnig uppsyn, sin hand
På gossens hjessa nu lade:
"Hell dig! som skall herrska i eviga dar
Och likna i storhet din åldrige far!" —
Så, dold inom slöjan, hon sade:
"Mer mägtig än féen och svennerne der,
Dig ödet en konungslig krona beskär;
Blott tiden du tåligt förbidar!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
