Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
Så allting förändras och skiftas
I höstens molnskockaode dar,
Och hvad icke jordas och griftas,
Halft liflöst på marken står qvar:
På tegen det höstgula säcfet;
I lunden det bladlösa trädet
Bland taggiga buskar och snar.
Ren svanen och lärkan och göken,
Och hela den sjungande här
Ur höstdagens dimmiga öken
Flytt bort till de sydliga skär.
Till ängder, som tjusande blomma,
I flockar de ilande
komma-På vingar af längtans begär.
Så lifvet bortdomnar i dvala,
Med mattade pulsar hvar stund.
Ej orkar mer tungan att tala,
Och ögat står halft uti blund.
Af sorgen bemägtigas sinnet,
Och qvar af oss äges blott minnet
Af fröjder, som flytt ur vår rund.
Ack! annat det var under våren,
Då tjädrarne började slå;
Ej röjdes af smärtorna spåren,
Ej höst uti känslorna då.
Så klarögdt som himlen var lifvet,
Derinom af kärlek stod skrifvet
En lifssol i trohetens blå.
Då lekte vi glada med lammen,
Och blåste vårt vallhorn på fjell.
Då susade vindarnes amen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
