Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<117
Till dess ned i djup det bär som en dans.
Der sitter den se’n så snopen,
Då folkgunstjägarn der ofvan står
Och ler och skrattar, allt hvad han förmår.
Än lägges gillrande saxar ut,
Af smickret besmorda med honung.
Det sticker i nosen, man vattnas om trut,
När massan förkunnas blifva till slut
Vårt klots rättmätiga konung.
Hvar ton, som sig rörer uti dess bröst,
Ju blifver och är en himmelens röst.
Två stöfvare jemt uti hurtigt lopp
De folkgunstjägare följa.
Den ene plär vanligtvis kallas Pass opp;
Han gör så finurliga språng och hopp,
Att handen med smekningar hölja.
Den andre sväller af arghet kring trut
Och näms för sitt gläffs med rätta: Vet hut.
Så jaga de männer från morgon till qväll
All djur, som de finna på marken,
Från räfven, som gömt sig i granarnes tjell
Och ulfven, som lufsar på skyhög fjell,
Till haren, som hoppar i parken;
Men få de i hand väl sitt villebråd,
De slita det sönder förutan nåd.
Men vänta, ja, vänta, det tager väl törn,
Hur länge man jäktar och fäktar.
Förrn ordet man vet, en brummande björn
Utrusar ur sitt omärkta hörn;
Att frälsa sig ingen då mägtar.
Med slag på slag, från sin väldiga tass,
Han gör på de jägare flux tabelras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
