Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<183
o.
Ingeborg.
ar länge man trampat i lera,
Och vadat i stoftet till knäs,
Dess högre det plägar charmera
Få gå på det mjukduna gräs.
Till detta från leran vi komma,
Då vi till betraktelse text
Utköra den täckaste blomma,
Som nånsin i Norden har växt.
På Fiskaretorpet hon bodde ,
Af Ingeborg namnet hon bar.
Den allmänna tanken så trodde,
Att Mars var dess verkliga far;
Om den, som på Ladugårdsgärde
Med skrällande vagnarne kör,
Vi lemna derhän i sitt värde,
Och icke till saken det hör.
Ej Djurgårdens lustparker äga
En björk, man må se öfverallt,
Som jemngod i växten kan väga
Med Ingeborgs smärta gestalt.
Af liljan tag snarare stängeln
Och jemför, det blifver dervid,
Den fina och smidiga engeln
Går segrande utur sin strid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
