Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<205
Med förmyndarblick
Så brummande gick
Margretha än upp och än neder i salen.
Sig solen allt mer
Mot vester beger
Att slutligen sjunka i purprade dalen,
Som ståtligt är klädd
I guldskyars bädd,
Der strålarne ligga i slumrande dvalen.
Ren kärrornas dån,
An till och ifrån,
Allt mera försvann uppå gator, i gränder.
Det tystare blef,
Och svalan beskref
Sin färd emot hemmet bland skyarnes ränder.
Sluproddarens båt,
Med löfverk och ståt,
Sköt sakta sin färd inåt Mälarens stränder.
Vid munkbron allen
Mång’ hundrade ben
An taffsade kring ibland vänner och fränder.
Nu hördes ett knack;
I Greta det klack.
Hon öppnade dörren, men Frithiof ej varet.
Mjölkflickan det var,
Som qvällsmjölken bar;
Den togs och slogs ur i det vanliga karet.
"Hvad nytt, kära du?" —
"Jag vet ej, min fru,
Mamsell vill jag säga. På landet man håret
Så stillsamt i allt,
Förutan allt rallt,
Som Stockholm för dagen jemt har att berätta." —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
