Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<245
Då sin magnet man till Pohlen kan vanda,
Ta på hans fluster ett glas eller två,
Derpå cigarrn i all maklighet tända,
Och ett par hvarf kring om DjHrgården slå,
Lagom till Klingbergs sen komma tillbaka,
Att i en aborre, persiljeströdd,
Verldens försåt och dess lustar försaka,
Troget vid armen af vänskapen stödd.
Och för omvexlingen, när man så tycker,
Man till spektaklet sig skaffar biljett,
Skådar på menniskans dårskap och nycker,
Snusar och pratar och skrattar sig mätt.
Håller sin hatt och sin käpp mellan benen,
Röjer för foten och armbågen plats,
Ropar till slut fram på knakande scenen
Hjelten i stycket, vid händernas klatsch.
Annat om hösten, då ruskar och duskar,
Regnar och sqvalar från himmelen jemt.
Löflösa, kala stå stammar och buskar,
Flora i slasket sin sommardrägt skämt,
Och under hvalfvet, det himmelsblå, höga
Och den förbleknande solgudens ring,
Se vi, hvarthän vi ock vända vårt öga,
Kråkor och korpar blott flaxa omkring.
Stum är naturen, försagd och bekyttad,
Tyst är i Djurgårdens bullrande stad.
Omnibus gå ej och Pohlen är flyttad,
Bellman står kransad af gulnade blad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
